Skådespelaren Anna Åsdell har skrivit manus till föreställningen "Sagoskåpet" där hon med en stor lyhördhet lotsar publiken genom en berättelse där känslor som ensamhet, lycka och rädslor ges gestaltning.
Teater
Sagoskåpet
Manusförfattare och skådespelare: Anna Åsdell
Regissör: Therése Lindberg
Scenograf: Mona Blombäck
Dockor: Lotta Andersson Högberg
Lule Stassteater, lördag 24 april, klockan 15
Inte minst när skådespelaren Anna Åsdell äger både förmågan att berätta och lyhört interagera med sina spontana åhörare.
"Dikt är ju inte intellektuella gåbortsföremål utan bruksting för vår upplevelsevärld". Orden myntades av Sandro Key Åberg och Mats Olsson 1961. Och detsamma kan sägas om sagan. Ni vet fantastiska berättelser som börjar med "Det var en gång..." och som ofta innehåller övernaturliga inslag som magi, talande djur, förtrollade skatter och mytologiska väsen. Så även i Lule Stassteaters nya föreställning "Sagoskåpet" som hade premiär i lördags för en liten, men ack mycket entusiastisk publik.
Med små medel och ett skåp fyllt av överraskningar bjuds åhörarna in till en värld där man får följa en liten ensam pojkes färd i jakten på en vän. Pojken som bor ensam i en liten stuga i skogen, lider egentligen ingen nöd. Han gillar att fiska, har ett potatisland och på höstarna plockar han bär. Men en dag blir den sång han gillar allra mest för sorgesam att sjunga ensam och han ger sig ut på en vandring bortom sin egen trygghetszon. En vandring där han tvingas möta inte bara tvivelaktiga vänner utan också sina egna känslor, inte minst vad han egentligen är mest rädd för.
Sedelärande som folksagor brukar vara, men framför allt en fin och stämningsfull berättelse som kommer att spelas både på svenska och samiska. Varsamt regisserad av Therése Lindberg där Anna Åsdell tryggt och innerligt lotsar publiken fram till de magiska orden: "Snipp, snapp snut, så var sagan slut". Och så stängs dörrarna till sagoskåpet tills det är dags att öppna det igen.