Litteratur
Till träden
Ella-Maria Nutti
Förlag:W&W
Den dramatiska vändningen kommer efter en mjuk introduktion som för oss in hos en samisk familj med en studerande dotter, ja, hon är hemma ibland, men att ta över plikten, traditionen och renarna tänker hon då inte.
Nej, inget stort, inget våld, inga övergrepp och en ganska ljus stämning genom hela boken. Alltså kan man skriva annat än country-noir när de nordliga erfarenheterna bearbetas, jo, och så välgjort att man blir sittande och inte vill sluta läsa.
Det är ett fadersporträtt, kärleksfullt och med precision i detaljerna. Hans fåordiga uttrycksfullhet, ”han pratar ofta så att det låter som frågor men egentligen är svar”. Ständigt aktiv, livet är de ogjorda arbetsuppgifterna.
Ramen är både storslagen och sammanträngd. Kalfjällets raseri tvingar dem att söka skydd i en stuga, där finns åtminstone ved och lite torrskaffning. Tillvaron krymper ihop kring lägerelden och havregrynen, människan återfår sina proportioner i jämförelse med det sublima. Man kan också tänka det motsatta, människans klimatförändringar gör fjällmiljön oförutsägbar, nyckfullt elak. Det som förr var hållpunkter är nu osäkrat.
I stugans koncentration blir samtalen dialogiskt täta. Minnen av barndom och frågor om språk, de samiska ständigheterna, identiteten, kommunikationen och moderniteten. Punkt.