Få trodde dock att det skulle bli ett tidevarv där terrorism skulle vara det mest framträdande kännetecknet.
I boken ”Den nya terrorismen” skildrar Wolfgang Hansson övergången från det kalla krigets 80-tal till i dag och hur det som kallas terrorism har utvecklats.
Skildra är ett belysande ord för vad Hansson åstadkommer i sin bok, om terrordåd och dess historik de senaste åren. Han genomför en utförlig uppräkning, genomgång, kartläggning, inventering av de senaste årtiondenas terrordåd.
11 september 2001 mot World Trade Center i New York i USA är det främsta, mest välkända. Som journalist för Aftonbladet befann sig Hansson i New York då det inträffade. Antagligen var hans upplevelse av det en av orsakerna till att han skrev boken. Det han var med om då följer han upp med intervjuer av personer som var med om dådet och efterverkningarna.
Hanssons bok är välskriven och belysande i sin kartläggning av de terrordåd som skett de senaste drygt 15 åren. Han tar upp olika faktorer rörande dåden, som hör till två huvudgrupper.
Den ena är dåd som utförs av islamistiska extremister, som al-Qaida och Islamiska staten. Den andra är dåd utförda av högerextremister, som Anders Behring Breivik i Oslo och på Utöya eller Timothy McVeigh i Oklahoma City.
Dessa två grupper av dåd är de vanligaste förekommande.
Skrämmande fakta om terrordåd som man sällan känner till ges, som att uppemot fem tusen dödas per månad i terrordåd runt om i världen nu, ofta av muslimska extremister där andra muslimer drabbas. Det är dock dåd som utförs i västländer som uppmärksammas stort.
Hansson tar upp terrordådens förändring från att på 70- och 80-talen och tidigare ha utförts av vänsterextrema grupper och separatister som IRA och ETA till att nu vara av ofta extremistiskt religiöst eller högerextremt slag.
Nu syftar dåd ofta till att döda och skada många civila, mot att förr främst riktats mot myndigheter, militär, polis, politiker och ledande personer i ett visst land.
Kartläggningen hör till bokens förtjänst, där fungerar den som en lärobok. Analysen är svag, även om tendens till sådan finns. Exempelvis att internet som medium och en utopisk vision, om en viss sorts islam eller en högerextrem ideologi, fungerar som lockelse för (vissa) unga personer. Men det gör inte att det går att hitta botemedel mot terrorism. Å andra sidan är det lösningar, exempelvis mer kameraövervakning som lätt övergår i bieffekten övervakningssamhälle, som nu söks runt om i världen.