Einár har inte ens hunnit upp på scenen innan partyt har börjat. Faktum är att hypen på scen pågår så länge utan minsta skymt av stjärnan själv att jag börjar undra om någonting har hänt. Is this it? Kompisarna från kollektivet Southside TV går runt och filmar konstant med sina mobiler. Vad filmar de? De personer som ännu inte fattat att det inte finns något att se än?
Einár är en speciell rappare. På sig har han Guccikeps, väska och skärp. Hugo Boss-tröja. På Digilistan har han i skrivande stund åtta olika spår, tidigare i år var han den mest spelade artisen i Sverige. Detta helt utan ett skivbolag i ryggen. "Du och jag kan slösa tid, du och jag kan röka weed" sjunger han i den kanske största hiten "Katten i trakten". Einár är sexton år gammal, och jag kan inte låta bli att undra hur han egentligen mår när han rappar om sex, droger och vapen. Jag har aldrig känt mig så gammal som när jag tänkte "wow han är väldigt ung för sådana här galenskaper".
"Fuck mitt ex" skriker publiken när han riktar micken ut mot dem. Jag vet inte om det är för att det börjar bli länge sedan jag själv var sexton, kanske har det hänt fastligt mycket på åtta år, men jag fattar ingenting. Hälften av publiken ser omyndiga ut och jag undrar vad de ens gör här. I och för sig verkar de älska det som händer på scen.
Det gör inte riktigt jag. Musikaliskt är det inte kanon och även om Einár har lärt sig att ta en publik har han inte lärt sig att tycka om den. Det känns frånvänt och tråkigt, som att han är där för att han vill kalla sig rappare snarare än för att det är kul att rappa.
Spelningen tar slut så plötsligt att jag på riktigt knappt hinner uppfatta det. Kanske lika bra.