Gripande berättelse om att leva under hedersförtryck

När Elaf Ali, tio år gammal fick sin första mens, förändrades hennes liv radikalt. Nu debuterar hon med en berättelse hon själv velat läsa som ung – en gripande skildring av hur ett hedersstyrt liv i Sverige kan se ut.

Elaf Ali har skrivit den bok hon själv velat läsa som ung, uppvuxen i en hedersstyrd familj, där utbildning blev hennes strategi för att undvika att bortgift.

Elaf Ali har skrivit den bok hon själv velat läsa som ung, uppvuxen i en hedersstyrd familj, där utbildning blev hennes strategi för att undvika att bortgift.

Foto: Pressbild

Recension2021-04-08 11:54
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Litteratur

Elaf Ali

Vem har sagt något om kärlek?

Rabén&Sjögren

Den 21 januari 2002 mördades Fadime Sahindal av sin egen far i Uppsala. Ett mord som fick stor uppmärksamhet där motivet var att hon ansågs ha brutit mot familjens hederskoder men även uttalat sig offentligt om hederskulturen. Då var Elaf Ali fortfarande ett barn som fyra år gammal kom till Sverige efter att familjen flytt från Bagdad i Irak eftersom fadern deserterat från armén.

I en berättelse över tre decennier, som varvas med hedersrelaterade faktaavsnitt och intervjuer med författarens föräldrar som delger hur de förhåller sig till hedersnormer idag, bjuds läsaren in i en verklighet fjärran från den sedvanliga för barn i Sverige.

Personligt och mycket gripande ges en direkt inblick i de förhållningsregler och förbud som präglade Elaf Alis uppväxt i boken "Vem har sagt något om kärlek?"

Och det är en hemlighållen parallelltillvaro som växer fram under läsningens gång bestående av ett dagligt förtryck som utövas av de människor som stod Elaf Ali närmast. När hon tio år gammal får sin första mens, förbjuds hon att ha någon kontakt med pojkar, och helst inte vistas i närheten av dem. Hon får inte göra något på fritiden eller ha en hobby utanför hemmet. Efter skolan måste hon gå direkt hem och från att ha varit en pojkflickig sportälskare får hon inte längre spela fotboll på gården eller umgås med hennes bröders killkompisar. Men hedern som styr hennes föräldrar påverkar även hennes skolgång. Hennes pappa ser till att hon inte längre får delta i simundervisningen eftersom när hon "blivit kvinna" inte får visa sig i baddräkt för killarna i klassen eller de manliga lärarna. Dörren till lägerskola stängs också samtidigt som Elaf Ali hemlighåller sin situation för sina klasskamrater.

Idag undrar hon varför ingen vuxen i skolan reagerade samtidigt som hon fungerar som tolk för sina föräldrar i kontakt med det svenska samhället och sköter städningen och disken hemma. Och när hon blir äldre håller hennes mamma på att gifta bort henne flera gånger med kusiner i Irak.

Men detta är ingen berättelse som slutar lika olyckligt som för Fadime Sahindal. Istället en historia om en kvinna som vuxit upp med hedersförtryck men som tar sig ur det utan att bryta med familjen. För efter decennier i det nya landet har även hennes föräldrar, inte minst hennes pappa, förändrat sin inställning till hederskulturen. Idag är han precis som sin dotter djupt kritisk till, som han ser det, att Sverige uppmuntrar praktiserade av hedersnormer genom att exempelvis inte våga införa slöjförbud mot barn.

Som han själv uttrycker det: "De som vill förtrycka ges fritt spelrum. Jag upplevde aldrig att samhället försökte motarbeta mig och de krav på begränsningar jag utsatte dig (Elaf Ali, reds anmärkning) för.

"Vem har sagt något om kärlek?" är ett viktigt dokument inifrån en parallell verklighet med andra värderingar än det sedvanliga i det sekulariserade Sverige. En kultur som beskrivs av dem som präglats och formats av ett annat tankegods. Inte minst de skilda krav som ställs på flickor och pojkar som lever i familjer med hedersnormer i Sverige idag. En naken och upplysande berättelse om frigörelse på flera plan som förhoppningsvis når fler än målgruppen unga vuxna.

Hedersförtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om att upprätthålla gemensamma normer och värderingar som råder i den egna familjen/släkten eller större kollektiv. Det kan även handla om att återupprätta familjens eller släktens anseende om det skadats. Heder handlar om en kollektiv moral där kontrollen av kvinnans sexualitet är en förutsättning för upprätthållandet av kollektivet och patriarkatet. Kontrollen av kvinnors sexualitet betraktas som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende.