Det var något lite kittlande med Lady Gaga när hon kom fram, men det slipades snabbt bort när hon blev så ofantligt stor och mainstream. Hon har inte känts relevant på flera år. Senaste skivan var inget vidare. Det verkar hon själv ha insett och svaret på detta blir att inte vara så himla tillmötesgående. Lady Gaga tar steget bort från det enkla och har gjort en alldeles fantastisk skiva. Full av knäpp och inte särskilt kommersiell - men väldigt oemotståndlig - elektronisk dansmusik, som egentligen bara Lady Gaga kan göra.
Hon har sitt eget Gaga-universum där dansgolvet står i centrum och det inte alls låter galet med en hyllningslåt till Donatella Versace eller en duett med snuskgubben R Kelly. Det kan man köpa, liksom.
Förutom vapendragaren DJ White Shadow arbetar hon med två av musikvärldens mest spännande nya producenter just nu; ryssen Zedd och fransmannen Madeon, som varit med och gjort några av skivans bästa spår, och den här strävan hon har att aldrig stå stilla utan istället hitta nya namn att jobba med påminner om hur Madonna arbetade i slutet av 90-talet och början av 00-talet. Det är berömvärt.
Jag var på väg att avskriva Lady Gaga, men hon visar verkligen att hon är tillbaka.