Lyrik
Gabriel Itkes-Sznap
Himlen till munnen tången till hjärtat
Albert Bonniers Förlag
Hans andra diktsamling, ”Himlen till munnen tången till hjärtat” kommer ut i år i samband med Förintelsens Minnesdag, den 27 januari.
Hans föräldrar är polska judar, som flydde från Polen till Sverige undan förföljelserna på 1960-talet. Tiotusentals tvingades fly till följd av den kommunistiska regeringens antisemitism. 3 000 kom till Sverige.
Det finns många referenser till Gamla Testamentet och till senare tiders rasistiska mord. I dikten ”Trädlik” är scenen den synagoga i Pittsburgh, där 11 personer sköts ihjäl 2018 under en gudstjänst av en judehatare som skrek att alla skulle dö. Men Itkes-Sznaps dikter är aldrig endimensionella. I dikten ryms också diktens jag som cyklar tillsammans med barnen på Katarinavägen på Södermalm.
Massakern i Christchurch, Nya Zeeland 2019, när en vit makt-anhängare dödade 51 personer utgör motiv i en annan dikt. En liten skara har samlats på Plattan för att hedra de döda, och en man dansar den maoriska groteska krigsdansen ”haka”.
Det groteska och det deformerade uttrycks på många sätt i denna märkliga och egensinniga bok. Läsaren får stifta bekantskap med den stackars Abul Bajander, som ”har händer som det/växer träd ur” Han lider av den fruktansvärda sjukdomen epidermodysplasia verruciformis, en vårtvirusinfektion som leder till enorma tumörliknande utväxter.
Moln av flugor flyger omkring i dikterna, som om de vore en Guds plåga liknande vad som hemsökte egyptierna enligt Andra Moseboken. Som i dikten ”Naturhistoriska”:
Jag dödar flugor
mekaniskt och förbryllat
måste
eftersom de kommer
i sjok
Ergo: måstedödsmekanik
är vad jag
lär barnen
häromdagen gav jag
dem flugsmällan
frågade dem om de ville döda
flugor
med mig.
De långa dikterna består av kortradiga spalter utan strofindelning med 10-15 rader på varje sida. Konsekvent men enahanda. Språket är naket sakligt och konstlöst, utan metaforer och andra utsmyckningar. En röst med samma tonläge ljuder i dikt efter dikt. Det är stramt, disciplinerat och ofta otillgängligt. Men en alldeles egen röst.
Mycket har jag helt enkelt inte förstått. Efter många genomläsningar anar jag emellertid att den här poeten har ett stort författarskap framför sig. Unga svårbegripliga poeter hör framtiden till. Det har litteraturhistorien många exempel på.