Musik
Norrbotten NEO
New Sweden/Jubileumsalbum
Under samlingsnamnet New Sweden hyllas alla de pionjärer som bryter ny mark inom samtida svensk modern kammarmusik. Musik som vill in i kroppen, sinnesutvidgande.
Modern konstmusik har det trångt i portgången. Publikantalet är inte i Håkan Hellström-nivå för att uttrycka sig försiktigt. Epitetet ”svår” sitter som gaffatejp fästad på genren. Synd, särskilt när ärtorna är så rara som i denna utgåva. Jag hade glädjen att höra dem live 2019 på en konsert i Grünewaldsalen i Stockholm, med musik av bland andra Chrichan Larson och Djuro Zivkovic med ett för mig hänförande nytt tonspråk.
Summa femton verk av femton upphovsmän och kvinnor, det blir förstås skiftande i uttryck och angelägenhetsgrad. Men en handfull av inspelningarna på hemmaarenan Studio Acusticum i Piteå berörde lite extra. Exempelvis Marcus Fjellströms ”House of False Things”. Ett verk som sägs leka med det irländska ordet för leksaksaffär och där jag för mitt inre målar upp figurerna ur John Lasseters ”Toy Story”. Ni vet, en dockas kallt leende ansikte som bild av krypande fasa. Stycket pendlar mellan yster lekfullhet och ren skräck, allt i en pulserande, drivande rytm. Vidare Joakim Sandgrens “Fluorescences naturelles”, ett verk nästan utan musik i bemärkelsen klanger, tonalitet. Istället en rytmisk kakofoni av ljud som kan föra tankarna till en rangerbangård eller en havererad tvättmaskin. Men oj så suggestivt! Och vad exakt är egentligen musik? Som sagt, sinnesutvidgande.
Fredrik Hedelins “Skisser i kaos” är ett eldprov för flöjtisten Sara Hammarström som växlar silvriga höjder med väsande blåsljud, drillar och pigga arpeggion; oupphörligt fascinerande. Samspelet med Daniel Saur på xylofon och Mårten Landström på piano blir till ren njutning. ”Madrigali – hommage à Barbara Strozzi” av Andrea Tarrodi där Robert Eks gåtfullt lockande klarinett blandas med en i övrigt lekfullt tassande musik. Och att lyssna till Kim Hedås ”Silent plan” är som att vandra djupt in i skogar med alla dess skiftande stämningar, ljus och mystiskt trolska inslag. Ja, som ni ser, musiken föder bildassociationer i allehanda former, likt drömska fragment av liv. Samma sak med Lina Järnegards ”Emellanåt, stundom” där isande glissandon och dissonanser skapar konstrastrika nya harmonier.
Norrbotten NEOs jubileumsalbum ”New Sweden” under ledning av Petter Sundkvist är ett lika oroande som skimrande välspelat exempel på hur spännande modern musik kan låta. Unna dig gärna ett möte.