En klient vid min psykoterapimottagning beskrev för mig den kris som uppstod ur ett ovälkommet sjukdomsbesked, men som till slut fick ett läkande förlopp: "Jag var som en kula som sköts in i ett flipperspel och kastades än hit och än dit." När man kommer ur flipperspelet är man mörbultad, inte densamma som man var innan, men kanske ändå något rikare.
Jag påminner mig om liknelsen när jag läser Beate Grimsruds roman "Jag föreslår att vi vaknar". Dels för att hon i hela sitt författarskap är som ett flipperspel – blinkande, smällande, hetsig och fullständigt fascinerande. Men också för att det är en roman om en livskris. Att få ett cancerbesked är att förneka det, förhandla med det, försonas och till sist se ett liv efter allt detta. För att i nästa stund kastas tillbaka till förnekandet och göra om samma resa på nytt.
"Jag föreslår att vi vaknar" har självbiografiska förtecken i Beate Grimsruds eget cancerbesked. Här heter personen som drabbas av bröstcancer Vilde Berg – ett högst passande namn. Vilde är fullt sysselsatt med ambitionen att överleva. I hennes närhet finns vännen O, som o:et i alfa och omega. O är den som alltid kan fånga upp Vilde i alla de känslor som ett svårt och ovälkommet besked väcker.
Här finns också råttan och räven. Två djur med hög anpassnings- och överlevnadsförmåga. Duon är det vilda och ocensurerade livet, som följer Vilde på avstånd. Råttan och räven är som kören i en grekisk tragedi, de kommenterar och associerar.
Som patienten lever man i en ständig paradox: Att gömma sig och vilja bli sedd. Beate Grimsrud fångar krisens alla aspekter i ett hetsigt tempo. Och hon sätter dem samman med en livshistoria och med världens alla dödar och kriser, stora som små.
Mot slutet av romanen rasar en storm över sommarhuset, river ned träd och rensar marken. En mäktig metafor för livskrisens och sjukdomens förmåga att för alltid förändra bilden av livet. Sjukvården hittar vår sjukdom, sätter diagnos och behandlar. Vi själva måste alltid hantera och härbärgera våra känslor. Ibland begär vi att få slippa och att sjukvården även ska ta hand om denna del.
"Jag föreslår att vi vaknar" är en berättelse om en hisnande resa genom ett oönskat flipperspel, och den är berättad på det sätt som bara Grimsrud kan, med ständiga associationer, infall och utfall.
En bok att möta stormen med. Den kommer ju till oss alla förr eller senare.