Britt-Marie var här – i underbar gestaltning

Inkänningen är stor, liksom den ömsinta gestaltningen av en kvinna som satt sitt liv på paus för en otrogen och, ärligt, otacksam man. När skådespelaren Marianne Mörck tar sig an författaren Fredrik Backmans bok"Britt-Marie var här" är det med hjärtat utan på kroppen.

Skådespelaren Marianne Mörck imponerar i föreställningen "Britt-Marie var här", som bygger på Fredrik Backmans bok med samma titel, menar recensenten och kulturredaktör Eva Åström.

Skådespelaren Marianne Mörck imponerar i föreställningen "Britt-Marie var här", som bygger på Fredrik Backmans bok med samma titel, menar recensenten och kulturredaktör Eva Åström.

Foto: Sören Vilks

Recension2021-09-15 22:41
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Teater

Britt-Marie var här

Dramatisering och regi: Eva Dahlman

Medverkande: Marianne Mörck

Textdramaturg: Eva-Maria Dahlin och Lisa Lindén

Scenografi och kostym: Sven Haraldsson

Ljusdesign: Peter Stockhaus

Mask- och perukdesigner: Ulrika Ritter

Gästspel av Luleå Riksteaterförening på Norrbottensteatern, onsdag 15 september klockan 19.00

Det är djupt berörande. Och då talar jag inte bara om berättelsen om en hemarbetande kvinna som vid 63 års ålder fått nog av att passa upp sin otrogna man och söker jobb i det lilla samhället Borg. Ett samhälle där i stort allt lagt ned, förutom en pizzeria och en kärlek till fotbollen.  Nej, i föreställningen "Britt-Marie var här" bjuds framförallt på en allmänmänsklig berättelse om en ort, dess medborgare och en kvinna i övre medelåldern som väntat på att livet ska börja. Vi talar om platser där samhällets service försvunnit. Fotboll spelas på en parkering med tomburkar som mål och en samling fotbollsintresserade som plötsligt Britt-Marie blir tränare för.

Britt-Marie är korrekt. Här är ordning i besticklådor, städning och rena fotbollströjor hållpunkter i hennes liv – en ordning hon är bekväm med – men som utmanas av de fotbollsintresserade barnen i Borg och deras livssituation.

Det är en berättelse som utmanar fördomar med kärleksfull ömsinthet och humor. Inte minst imponerar skådespelaren Marianne Mörck som i en monolog i två akter ger ett flertal karaktärer gestaltning i ett scenrum bestående av endast en matta och fyra vita plaststolar. Med olika riktningar och röstlägen väver föreställningen i Marianne Mörcks gestaltning en flödande historia som trollbinder och bjuder på en hel skratt. Det är oroande mänskligt och igenkännande kul. Inte minst ett skickligt och genomarbetat skådespeleri vad gäller scennärvaro och trovärdighet. 

För vad händer när en människa plötsligt hittar ett sammanhang långt utanför den egna komfortzonen? Vad händer när hen plötsligt släpper sin förutfattade meningar och finner en mening i något man aldrig ens funderat över? Och inte minst en berättelse om en kvinna som ser sitt värde – utanför äktenskap eller flörtande poliser. Lysande på alla sätt, som fler i länet kan ta del av via Riksteaterns turnéprogram.