Att förstĂ„ honom blir att förstĂ„ vĂ„ra egna sammanhang och bĂ€ttre guide Ă€n Leif Zern gĂ„r knappast att fĂ„. Hans bok âSe Bergmanâ (1993) kommer nu i nyutgĂ„va, och den Ă€r fortfarande sĂ„ vĂ€lskriven att den stĂ„r upprĂ€tt utan hjĂ€lp av sitt monumentala objekt.
Det som överraskar mest i hans rundmĂ„lning Ă€r hur omdiskuterad, stundvis hatad, Bergmans filmkonst var under lĂ„ga tider. Av konservativa och prĂ€ster inte minst, de fann honom stötande. Kontrasten mot vĂ„r tids ikonografiska hyllningar Ă€r slĂ„ende, Bergman blev ju del av folkhemmet, med tv-serie, "Fanny och Alexander" och kĂ€ndisvyer frĂ„n Gotland. Ăven den som aldrig satt sin fot pĂ„ FĂ„rö kĂ€nde sig tillslut hemma bland vrestallarna, raukarna och alla dĂ€moner som gicks bort med lĂ„nga strandpromenader.
Hans arv förvaltas nu lika noggrant som Vatikanens arkiv, doktorsavhandlingarna ska ha kvalitet, Àven som död deltar han i samtidsdebatterna och fÄr argumentera för och emot Filminstitutets normkreativa utspel. Han stÄr bland klassikerna, och ekot hörs bland de levande, Àn tÄl hans filmer att ses om. Att man i hastigheten sÀtter fokus pÄ författaren Bergman förvÄnar, hans texter Àr lÀttlÀsta, men inte sÄ mycket mer, sprÄket saknar angelÀgenhet.
Zerns bok Àr briljant, hans diskussioner om filmverken nÄr djup som vardagskritikens schabloner aldrig ens anar. Vad var det Bergman aldrig blev fri ifrÄn och dÀrför skapade sÄ stor konst? Var det Gud, Luther, barndomen? Tydligt Àr att hans originalitet formades genom sin skavning mot överenskommelserna och samtiden. Genom att inte helt passa in, genom att framhÀrda i en icke-normering. Vilket inte Àr samma sak som normkritik, det Àr att se bortom normen, in i dess sjÀlvmotsÀgelser, sÀrskilt nÀr den upptrÀder som kritiskt ideal. DÄ finns allt att vinna för den som ÄtergÄr till grundfrÄgorna.
En outsider frÄn prÀsthemmet skriver Zern, en intellektuell formad av existentialismens ÄngestfrÄgor. Men svaren förlades till evighetens metafysik, inte till vÀlfÀrdssamhÀllets reformism. En Gudsbrottare utan Gud och kanske dÀrför i grunden djupt religiös.