Det kom cirka 23.000 besökare på årets upplaga av Piteå dansar och ler, ett besökstapp, men väntat med tanke på festivalens nya snävare kostym.
Nytt för i år är spelningarna i Piteå stadskyrka, där Tingsek gjorde en av helgens bästa konserter. Det känns ungefär som att få en kram när man går in i kyrkan efter några timmar på festivalområdet. Även om PDOL i år jobbat mot en renare och trevligare festival med mottot ”stil och finess” så är det svårt att ta stadsfestivalen ur stadsfestivalen. Men visst märks ansträngningarna att göra festivalen snyggare. Borta vid bluesscenen står stora färgglada traktordäck, i dem växer träd smyckade med plasttrumpeter och kassettband. Det kan förhoppningsvis inspirera länets övriga festivaler att tänka längre än öltält.
Veronica Maggio är festivalens höjdpunkt, alla är där och sjunger med. Hockeykörerna börjar redan en halvtimme före spelningen och när jag efter ett tag försöker ta mig ut från folkhavet får jag lätt dödsångest, trängseln tar aldrig slut. Till slut får jag helt enkelt bara stå still bland spritångorna och acceptera att jag inte ser något för det hånglande paret framför.
Hoppas att PDOL fortsätter att boka osäkra kort och nya artister även nästa år, det kostar faktiskt inte pengar att ha fingertoppskänsla. Hoppas även för guds skull att The Ark faktiskt håller sitt löfte och slutar, man kan inte ha avskedsturné för alltid.