Inspiratör att uppmärksamma

Vid årsskiftet var Laestadiusmuseet, bestående av den gamla prästgården och Laestadiupörtet i Pajala, nedläggningshotat. Med bara en rösts övervikt beslöt kommunfullmäktige att utreda frågan ytterligare innan definitivt beslut fattades. I mars kom så det glädjande beskedet om att verksamheten får fortsatt kommunalt stöd i tre år framåt. - När vi hade vår värsta kris hittills visade det sig att vi hade vänner på många håll. Några av dem har pratat om att bilda en stödförening för vårt museum, säger Anneli Mäkinen, verksamhetsansvarig för Laestadiusmuseet. Hela sommaren håller museet öppet, sex dagar i veckan, undantaget är måndagar, ända fram till den 17 augusti. Där väntar guider, som behärskar både svenska, meänkieli och finska, på att berätta om Lars Levi Laestadius och hans tid, visa utställningen och Brita Cajsas örtagård. Det var i samband med 200-årsjubileet av Lars Levi Laestadius födelse 2000 som Monika Johansson, dåvarande kulturchef i Pajala, tog initiativ till den utställning som fortfarande finns till beskådan i den gamla prästgården. Då började man också kalla den gula prästgården, som Lars Levi och Brita Cajsa aldrig kom att flytta in i, och pörtet, där de bodde i väntan på att det nya huset skulle bli färdigt, för Laestadiusmuseet. Carl Eric i centrum
Förutom dagliga guidningar arrangerar museet i början av juli sin åttonde Laestadiusvecka. Men i år är det inte Lars Levi Laestadius som står i museets centrum, utan hans äldre bror Carl Eric. - Årets tema är lärandet. Hur man själv lär sig saker och hur man lär ut åt andra. I år är det nämligen 200 år sedan Lars Levi och hans yngre bror Petrus tillsammans med sina föräldrar vandrade den långa vägen från Jäkkvik till brodern Carl Eric Laestadius i Kvikkjokk. Därmed inleddes de åtta kanske viktigaste åren i pojkarnas liv, säger Anneli Mäkinen. Carl Eric Laestadius var son till Carl Laestadius i hans första äktenskap och alltså halvbroder med Petrus och Lars Levi. Han föddes, precis som bröderna, i Jäkkvik där pappa Carl var gruvfogde. Flyttade senare till Piteå för studier vid trivialskolan och därefter till Härnösand. Vid universitetet i Uppsala studerade han bland annat filosofi, blev magister och disputerade i filosofi. Trots erbjudandet om en fortsatt akademisk karriär lät Carl Eric Laestadius prästviga sig och valde att återvända norrut för en tjänst som komminister i Kvikkjokk. - Carl Eric Laestadius var en lysande filosof, hade kunnat få en fin akademisk karriär, men han valde att bli en enkel präst i Kvikkjokk. Han var en typisk Laestadius - en refomivrare som ville vara Norrland trogen, hjälpa fattiga och lära människor läsa, skriva och odla. Han var en mångsidig vetenskapsman med stort intresse och kunskaper om växter, djur och klimat, säger Anneli Mäkinen. Inriktning på prästyrket
I Kvikkjokk tog Carl Eric Laestadius sig an brödernas uppfostran med en målmedveten inriktning på prästyrket. - Han var på ett sätt en enkel präst, men med ovanliga kvaliteter och stora kunskaper. Dessutom var han en del av en släkt där det hade funnits präster i obruten succession sedan 1600-talet. Enda undantaget var fadern Carl som var gruvfogde och nybyggare. Men man kan gott säga att Carl ändå bidrog till den långa familjetraditionen - tre av hans söner blev ju präster. Att lyfta fram Carl Eric Laestadius betydelse känns viktigt, säger Anneli Mäkinen, som ser spåren efter honom i Lars Levi Laestadius gärningar. - Jag ser honom som förutsättningen för allt och de åtta åren i Kvikkjokk har av bröderna beskrivits som de lyckligaste under uppväxten. Men för att läsa om Carl Eric Laestadius måste man vända sig till Petrus Laestadius litterära dagböcker, hans så kallade Journaler.
- Det verkar som om Lars Levi glömde bort sin bror när han träffade sameflickan Maria och inledde sin väckelse. Åtminstone skrev han aldrig om Carl Eric, medan Petrus däremot lyfte fram honom och hans förtjänster i sina Journaler. Över huvud taget var Lars Levi Laestadius mycket fåordig om sig själv och sina privata förhållanden. Men Petrus skrev, både om brodern och om den yttersta misären under den tidiga barndomen i Jäkkvik, säger Anneli Mäkinen. Kammarbotaniker
Under sina år i Kvikkjokk fick de yngre bröderna inte minst tidiga och djupa kunskaper om natur, odlingsförhållanden och människor av Carl Eric som bland annat lät sig inspireras av den franska filosofen Rousseau. - Carl Eric Laestadius var en empiriker, något han förde över till sina bröder. Lars Levi Laestadius var hela sitt liv kritisk till många av sina kollegor inom botaniken, de som satt inne på sina kammare i stället för att var ute i den verklighet som de hade så många åsikter om. Han kallade dem "kammarbotaniker" och försåg dem ofta med arter av olika slag. En viktig del i brödernas naturkunskaper är ju också deras samiska arv - de var ju dessutom tvåspråkiga redan från tidig barndom. Under årets Laestadiusvecka föreläser bland annat Anneli Mäkinen själv om Laestadiusbrödernas metoder att "vandra, göra och lära". Dessutom uppmärksammas Lars Levi Laestadius missionsskola under en utflykt till Lainio och släktforskaren Hans Laestadius lyfter fram de många pedagoger som finns i Laestadius-släkten. Som vanligt avslutas Laestadiusveckan med en bastukvastkväll där berättelserna står i centrum medan var och en knyter sina kvastar hemma hos Väinö Martikkala i Käymäjärvi, morfar till Charlotte Kalla. - Han är en riktig kulturpersonlighet med eget gårdsmuseum och många berättelser, säger Anneli Mäkinen.

Inspiratör att uppmärksamma

Kring årsskiftet var Laestadiusmuseet i Pajala nedläggningshotat. I mars kom beskedet att kommunen stöder museiverksamheten under tre år framåt. Nu finns guider på plats och ett välfyllt program för den kommande Laestadiusveckan.