Elisabet Ljungar tyckte det var en spännande uppgift att regissera verk av Virginia Woolf.
Föreställningen heter kort och gott "Virginia Woolf". Turnén startar i Studio Acusticum i Piteå 10 oktober, drar vidare till Kulturens hus 12 oktober och därefter till Skellefteå, Umeå, Östersund, Härnösand för att sedan avsluta på Folkoperan i Stockholm.
– Det kändes jättespännande när jag fick frågan. Hon är ju en litterär ikon, väldigt modernistisk i sitt sätt att skriva och en feministisk förebild, säger Elisabet Ljungar som har både dramatiserat och regisserat.
Virginia Woolf levde 1882–1941 och både hennes liv och hennes verk har fascinerat eftervärlden. Det har skapats filmer och skrivits avhandlingar, essäer och biografier om henne. Några av hennes mest kända verk är "Mrs Dalloway", "Ett eget rum" och "Orlando" – den sistnämnda sattes för bara ett par år sedan upp på Norrbottensteatern.
Författaren var framgångsrik men led av tunga depressioner till följd av bioplär sjukdom och 59 år gammal tog hon sitt liv.
Piteå kammaropera sätter upp två akter som bygger på Virginia Woolfs verk. I ensemblen ingår sångerskan Emma Sventelius, skådespelerskan Andrea Björkholm samt musikerna Béla Beer på cello, Pontus Carron på piano och Robert Ek på klarinett.
Utgångspunkten var att Elisabet Ljungar skulle dramatisera ett redan tonsatt sångstycke av den amerikanske tonsättare Dominick Argento från 1974. Stycket bygger på Virginia Woolfs egna dagboksanteckningar och heter "From the Diary of Virginia Woolf".
Sedan ville Piteå kammaroperas chef Monica Danielsson att hon skulle kombinera det med någonting annat av Virginia Woolf för att skapa ytterligare en akt med en talpjäs. De fastnade båda för novellen "Änkan och papegojan" från 1922. Musiken som spelas till är hämtad ur den italienske filmmusikskaparen Nino Rotas katalog.
Emma Sventelius som Virginia Woolf och Andrea Björkholm som änkan i den sceniskt gestaltade novellen "Änkan och papegojan".
– Virginia Woolf är ju ofta allvarsam med mycket inre monolog, men detta är en utåtriktad skröna och det tyckte vi var en kul kontrast till sångcykeln med hennes dagboksanteckningar som är en ganska mörk historia, säger Elisabet Ljungar.
För att ta ett exempel så skrev Virginia Woolf i oktober 1920 i din dagbok om ångest":
"Varför är livet så tragiskt? Så likt en smal gångbro över en avgrund. Jag tittar ner, jag känner mig yr. Jag undrar hur jag någonsin ska orka fram till slutet. Men varför känner jag så? Nu när jag säger det känner jag det inte. Brasan flammar, vi ska åka och höra på Tiggaroperan. Fast det hänger över mig, jag kan inte hålla ögonen stängda. . . Och på det hela taget är jag glad – om det inte vore för min känsla av en smal gångbro över en avgrund."
Emma Sventelius gestaltar författaren Virginia Woolf i båda akterna. Musikerna är Béla Beer på cello, Pontus Carron på piano och Robert Ek på klarinett.
Elisabet Ljungar har regisserat både talteater och opera, men är själv musiker i botten och har en stark förkärlek för opera, inte minst modern opera.
– Ska du sätta upp Carmen har den gjorts 1 000 gånger tidigare och det finns en massa förlagor. Sätter man upp ett nytt verk är man först på bollen och banar ny mark.
Sångcykeln är visserligen inte nyskriven, men så vitt hon vet har den aldrig gjorts på det här sceniska sättet tidigare.
Andrea Björkholm och Emma Sventelius har reflekterat över olikheterna mellan hur man brukar repetera opera och teater och landat i en mix av arbetssätten.
Emma Sventelius sjunger mezzosopran och gestaltar Virginia Woolf, både i dagboksanteckningarna och i novellen där hon själv som författare går ut och in i historien.
– Jag älskar modern opera eftersom det ger större frihet i tolkningen, säger hon.
Andrea Björkholm är skådespelare och står för de talade delarna, men tycker det är givande att kombinera skådespeleriet med musik.
– Det är spännande att vara i en form där musiken går på hela tiden och så får man var i den och förhålla sig till den. Som skådespelare hjälper det ibland att man har begränsningar. Det hjälper kreativiteten också.
Änkan, spelad av Andrea Björkholm, har fått ett brev där hon meddelas att hennes snåle bror har gått bort. Nu är frågan om hon ska ärva något. Emma Sventelius spelar novellförfattaren Virginia Woolf och går in och ut ur historien.
De har båda upptäckt att det finns olika traditioner kring hur man repeterar verk inom operan och teatern.
– Nu är det en sorts mix mellan det friare teatersättet och det striktare operasättet att jobba på och det har varit spännande, säger Emma Sventelius.
De kände inte varandra sedan tidigare men ser nu fram emot att åka på turné ihop.
Andrea Björkholm är skådespelare och Emma Sventelius sångerska i föreställningen "Virginia Woolf".
Om man då känner sig lite rädd att gå på modern opera, hur ska man tänka?
– Då ska man tänka att det här är jätteofarligt. Det är ingen svårsmält musik och det ingår ju faktiskt också en talpjäs, säger Elisabet Ljungar.
Om man tycker att opera är svulstigt så är det här motsatsen. I själva verket är det mer en musikteater.
– Det är väldigt närgånget och vi har försökt undvika schabloner. Vi hoppas nå fram till publiken i vårt tilltal, säger Elisabet Ljungar.
Det är heller inga problem att hänga med i den engelska texten i sångdelen. Översättningen till sångstycket kommer att stå i programmet utlovar hon.
Andrea Björkholm som änkan i Virginia Woolfs novell.
På scenen finns också Robert Ek på klarinett, Béla Beer på cello och Pontus Carron på piano.