Det började med Smugglaroperan som sattes upp i sporthallar i finska Pello och Övertorneå 2004 och 2005. Nästa på tur var Laestadiusoperan i Kengis, Pajala 2007. Matojärvisångerna sattes upp 2008 i Övertorneå och Krigsoperan i Haparanda/Torneå 2009. Bengt Pohjanen numera boende i Luleå, har skrivit libretto och den finske tonsättaren Kaj Chydenius har stått för musiken. Operorna har framförts på svenska, finska, meänkieli och samiska.
Men 78 år gammal räds han inte nya utmaningar. Nyligen fick han 157 000 kronor beviljade från Dramatikerförbundet för en ny operasatsning sommaren 2024.
– Det var väldigt roligt och överraskande, säger Bengt Pohjanen som nu är full av energi inför det nya projektet.
I slutet av förra veckan samlades tilltänkta medverkande och andra intresserade i Överkalix Folkets hus, däribland Lina Stoltz, regissör, Doris Notlind, producent, och sångerskorna Carina Henriksson och Carina Stenberg, båda med rötter i Tornedalen.
Även kommunerna var inbjuda, eftersom han hoppas att de ska vilja vara med och satsa.
Sångaren Daniel Eneris Sandström samt Päivi Heikura och Jani-Petteri Hägg som tillsammans med Kaj Chydenius ska bidra med tonsättningar den här gången är också med i projektet.
En trolig spelplats för Kvänlandsoperan är Brännaberget i Överkalix.
– Det är hjärtat i gamla Kvänland, fastslår Bengt Pohjanen.
Kvänlandsoperan bygger på hans roman "Kvänland – Faravids rike" som kom ut 2013.
– Jag har under många år undrat och studerat det här med Kvänland och kväner. När jag började var det väl ingen som riktigt kände till det men intresset har vuxit och idag pratas det mycket om kväner.
Kväner var ett finskspråkigt folk som levde i Bottenviksområdet på 800-talet. 1999 startades Kvänlandsförbundet som har stridit för att kvänerna ska erkännas som en urbefolkning. Det är dock en omdiskuterad fråga.
Bengt Pohjanen själv ser sig inte som en kvän, även om han är från Tornedalen.
– Men jag hoppas operan ger upphov till diskussioner och samtal och ger inspiration att forska vidare i gåtan om kvänerna.
Vid sidan av ambitionen att synliggöra kvänernas och Norrbottens äldsta historia inrymmer manuset en historia om en prinsessa som blir bortrövad till Uppland. Hennes ättling upptäcker att han inte är upplänning utan kvän och gör en resa för att upptäcka sina rötter.
– Och det blir kärlek också. Som det ska vara i en opera.