"Kvänlandsoperan" är en berättelse som Bengt Pohjanen jobbat med i många år, egentligen ända sedan gymnasietiden då han kom i kontakt med historien om Farvid, kvänernas konung. Sedan dess har han sparat på dokument, berättelser, sagor och forskning i sin minnesbank som legat som underlag för denna nya operasatsning i samarbete med regissören Carina Henriksson och författaren Lina Stoltz.
– Jag har bland annat varit i kontakt med forskare i Karelen där berättelser och sagor från Kvänland finns bevarade. Jag har också skrivit boken "Kvänland – Farvids vik", så ämnet är välbekant, säger han.
Enligt historien var Farvid, kvänernas konung på 800-talet – ett folk som främst befolkade de nedre delarna av dagens Norrbotten vid Bottenviken.
– Jag presenterade "Kvänlandsoperan" redan för cirka åtta år sedan, men då var frågan om tornedalingar, kväner och lantalaiset inte lika brännande. Nu har intresset hunnit ikapp författaren, säger han.
Kort kommer operan att handla om en flicka som går för nära en källa och blir stum. När kungen ordnar med blot och försöker upphäva hennes stumhet blir hon kidnappad av inbjudna från Uppland. Där blir hon bortgift och får dottern Astrid samt sonen Ingvar. Och det är sedan Ingvars resehistoria som tar honom från Uppland, via Novgorod för att slutligen hamna i Kvänland där han möter sin kärlek och får en son. Sonen blir sedan Farvid II och kvänerna har därmed fått tillbaka sin konung.
– Eftersom det är en opera handlar det om krig, kärlek, död och lyckliga slut, säger Bengt Pohjanen.
Operaprojektet har precis dragit igång efter att beviljade medel från bland annat Dramatiker förbundet, Region Norrbotten och Kulturrådet, trillat in.
– Premiären planeras till sensommaren eller hösten 2025. Det är ett stort projekt, inte minst för att vi kommer att jobba med amatörer förutom en grupp professionella sångare och skådespelare, säger Carin Henriksson.
Hon kommer att regissera operan men också skriva en del sånger.
– Jag och Bengt uppmanar också folk att höra av sig om de vill medverka. Det är många kvinnoroller och vackra texter som är skrivna i Pohjanens anda – både poetiska och vardagsnära, säger Carina Henriksson.
Ett första stormöte är planerat i Luleå. När är dock inte klart.
– Jag betonar att operan är ett konstverk, inte ett inlägg i samhällsdebatten, men önskar givetvis att berättelsen kan skapa samtal, dialog och forskning om kvänernas historia i Norrbotten, säger Bengt Pohjanen.