Asmik Grigorian föddes bokstavligen in i Puccinis Madama Butterfly.
Nu debuterar hon i den krävande rollen på Kungliga Operan, i en uppsättning som frilägger det känslomässiga dramat.
Tvättsvamparna viner genom luften; vattnet stänker. Asmik Grigorian, som den förtvivlade Butterfly, sliter upp blommor och växter ur den japanska trädgårdens dammar.
Hennes amerikanske officer, Pinkerton, har äntligen återvänt, men med en amerikansk fru.
När han kommer tillbaka till Nagasaki är det för att hämta sitt barn, inte för att återförenas med den kvinna som han lämnade flera år tidigare, och som sedan dess levt i misär, förskjuten av sin familj.
Geishan Butterflys avsked till sonen i den sista akten är djupt gripande.
– Den här musiken är så emotionellt laddad, det svåraste är att hålla tillbaka lite av de egna känslorna och bara sjunga, om jag skulle låta mig själv känna till hundra procent skulle det inte fungera, säger hon efter repetitionen.
Hon beskriver Madama Butterfly som den bästa roll som skrivit för sopraner. Hon är på scenen nästan hela tiden, och talar om de tre akterna som tre olika röster.
Som 33-åring gör den litauisk-armeniska sångerskan sin första Butterfly men har ändå levt med rollen i hela sitt liv.
Hon föddes i en operafamilj och hennes föräldrar sjöng Butterfly respektive Pinkerton när hon låg i magen.
Som liten fick hon själv spela just barnet på operahuset i Vilnius. Då var föräldrarna skilda.
– Som barn förstod jag den här operan helt annorlunda. Eftersom min pappa var Pinkerton var han en hjälte.
Under arbetet på Kungliga Operan har hon upptäckt mindre sympatiska sidor även hos Butterfly.
– Hon använder sig av barnet precis så som 90 procent av alla kvinnor gör, nu såg jag verkligen det i manus, det är är väldigt starkt.
Även för den tyska regissören Kirsten Harms är Madama Butterfly en gammal favorit. Fjärilskvinnan blev en av hennes första succéer som regissör.
När hon nu, 25 år senare, gör sin andra uppsättning är det bland annat efter många års framgångsrikt chefskap för Deutsche Oper i Berlin. Hon har sett åtskilliga Butterflies och drar paralleller till dagens hederskulturer.
– Det är en extremt rörande kärlekshistoria om två unga människor som vill vara tillsammans men inte kan det, eftersom de har olika ursprung.
– Det är situationer som är väldigt moderna.
Fotnot: Madama Betterfly visas på Folkets hus i Kiruna, Bio Kronen i Luleå, Folkets hus i Pajala och Övertorneå.