Det lekande djuret
Den skapande människan Om människan och tekniken under 5.000 årStaffan HanssonStudentlitteratur
Människan är ett skapande och lekande djur, det förmedlar Hansson med synbar entusiasm när han avverkar årtusenden, historiska jätteskiften och revolutionerande uppfinningar. Bokens första illustration visar ett kastträ från stenåldern, en hävstångsuppfinning som gjorde spjutkastet mångdubbelt kraftfullt. Den sista är den berömda bilden av myran som i käkarna bär ett datorchips, som i sin tur bär mer information än, ja gud vet vad.
Det finns en utopisk optimism i teknikhistorien, det finns alltid ett löfte om någonting annorlunda i det stora upptäckterna, de avgörande uppfinningarna. Den värsta teknikoptimismen har fått lika hårda törnar som de politiska lyckoteorierna, men spänningen kvarstår. Vad betyder egentligen den fortgående miniatyriseringen och digitaliseringen? Hur blir framtidens medicinska vetenskap baserad på genteknologi? Hur ordnar man ett samhälle där kunskaps- och informationstillgänglighet är de avgörande drivkrafterna? En sak är säker, behovet av samhälle, av ett gemensamt ordnande av kontaktytorna mellan människor, kvarstår. Om man lär något av Staffan Hanssons breda genomgång så är det hur människans kunskapssträvande är asymmetriskt. I global skala brukas fortfarande kastträet fastän datorchipset regerar. Djupa insikter kan samsas med djupaste efterblivenhet, ibland i ett och samma samhälle, det nazistiska Tyskland eller det kommunistiska Sovjet var teknologiskt framstående och politiskt barbariska. Informationsteknologins genombrott i nutid samsades med en primitiv nyliberalism som de facto påstod att samhället ordnar sig nog, bara man inte bryr sig. Huvudsaken att man köpte mobiltelefoner och agerade heltidskonsument.
Någonstans i detta scenario skymtar man gamle Marx, som förstod att produktivkrafter, sådant som uppfinningar, bryter samhällens jämvikt och får dem i rörelse. Så att de så småningom tvingas ändra sina produktionsförhållanden. Att de färdas mot jordens lyckorike därefter, som Marx förutsade, det var inte vetenskap utan tro. Den har vi fått sota för. Staffan Hansson är en fascinerande ciceron på resan genom produktivkrafternas ständiga överraskningar. Och betänk, 5.000 år är i rätt skala en mycket kort tid.
Så jobbar vi med nyheter