"Misstagen då kan man lära sig av och försöka göra det på ett mer hänsynsfullt sätt". Sofia Jannok hoppas att "Låt älven leva" ska göra avtryck i Sverige.
– En del kompisar har haft barn som "bara sover" och har kunnat gå till jobbet med barnvagn. En sådan unge fick inte jag. Det har varit hundra procent fokus på att hålla honom vid liv (skratt).
Sofia Jannok har börjat gå till jobbet igen, på fredagar, nio månader efter att hon födde sitt första barn. Skinnjackan är på, hon har tagit på sig smycken som vilat långa stunder och datorn har varvat igång efter kallstarten.
Hjärnan, som under föräldraledigheten låtit kreativiteten vila, har börjat arbeta igen.
– Man hinner ju ingenting. Tiden bara flög iväg. Jag har börjat lite smått, jag hade tänkt skriva mer än vad jag har hunnit. Det har blivit två fredagar som jag har kunnat sitta själv. Och så produktiv jag känner mig jämfört med tidigare, då hade jag scrollat bort 75 procent av tiden. Nu är det mycket mer effektivitet, säger Jannok när hon tagit helg på ett konditori i centrala Umeå, inte långt ifrån kontoret hon delar med bland andra Annika Norlin.
– Jag har också fått mycket bättre kroppskontroll sedan jag fick barn, prickar papperskorgar mycket bättre ... det hör inte till saken kanske (skratt). Men jag har koncentrerat mitt fokus på ett annat sätt än förut, det kan jag använda mig av i jobbet.
I den norska filmen "Låt älven leva" spelar Sofia Jannok aktivisten Risten Labba, som påminner väldigt mycket om skådespelaren själv.
Mycket har förändrats för Sofia Jannok de senaste åren. Artisten har hunnit fylla 40 år, blivit mamma och startat upp en ny karriär.
På fredag gästar hon Sverigepremiären av filmen "Låt älven leva" i Jokkmokk som en av de stora rollinnehavarna och när hon går till kontoret tänker hon inte alls på musik
– Alltså, jag fattar inte vad som har hänt. Jag var in på kontoret och mestadels handlade min mejlkorg om skådespelaruppdrag. Jag ser verkligen inte mig själv som en skådespelare, jag har stor respekt för det yrket. Det känns väldigt främmande, säger hon.
För första gången i sitt liv har Sofia Jannok inga tankar på att skapa musik. I stället vill hon jobba med litteratur eller film.
Förra våren medverkade Sofia Jannok i tre olika produktioner. Kortfilmen "Unborn Biru", det storslagna norska gruvdramat "Sulis 1907" och den högaktuella "Låt älven leva" som kommer till Sverige efter att ha fått stor uppmärksamhet i Norge.
Filmen handlar om Alta-konflikten på 70-talet, där dammbygget fortfarande är ett infekterat sår i Sápmi. Jannok handplockades för rollen som Risten, en drivande karaktär och aktivist.
– Någon sorts mentorskap till huvudrollen är väl min insats i filmen, hon är väldigt trygg i sin identitet och har hållit på med aktivism länge. Jag kunde identifiera mig till viss del (skratt), jag brinner för samma saker som hon gör.
I Norge är konflikten betydligt mer bekant än i Sverige, därför är Sofia Jannok stolt över att kunna visa upp resultatet på hemmaplan.
– Det känns oerhört viktigt, speciellt nu när man pratar om en så kallad "grön omställning" då man åter ska våldföra sig på de sista oförstörda naturresurser som finns kvar. Då är det viktigt att påminna sig om vad som hände för bara fyra decennier sedan och vad man gjorde för misstag då. Misstagen då kan man lära sig av och försöka göra det på ett mer hänsynsfullt sätt mot omgivningarna och urfolk – mot oss.
Ella Marie Hætta Isaksen och Sofia Jannok har båda bakgrund som sångare och spelar kompisar i "Låt älven leva".
Det har gått två år sedan "LÁVV U", albumet som hon kallade för "fett olyckligt", och artisten är både lyckligare och mer inspirerad än på länge. Filminspelningarna och berättandet har väckt en glöd i henne, vilket gör att titeln "artist" får stå åt sidan.
– Jag är väldigt inne på att skriva litterärt, att skriva långa historier som inte behöver tonsättas. Det finns inte plats för så mycket i en treminuters poplåt, nu har jag ett behov av att skriva långa stycken och inte klippa ner. Jag har en berättelse i huvudet som jag försöker få till, men det är så nytt område att jag inte riktigt vet hur jag börjar eller slutar, säger hon.
Om det är en film eller någon slags bok som föds vet 40-åringen inte riktigt. Sofia Jannok har också börjat sammanställa sina låttexter för att möjligtvis trycka dem i bokformat – men närmare än så kommer hon inte musikskapandet.
– Det kreativa jag har gjort har alltid varit musik, jag har alltid haft en låtidé puttrande. Jag har varit så närvarande i musikskriveriet och alltid snappat upp saker ur tillvaron, det var en blandning av kreativitet och stress för att hela tiden skapa något, säger Jannok.
– Men nu har jag inte den stressen alls och inte heller drivet för låtskrivande just nu. Däremot har jag börjat längta lite efter livescenen, har inte turnerat ordentligt sedan 2018.
Sofia Jannok bor och jobbar i Umeå, i augusti blev hon mamma för första gången.