"Det låter helt stört men underrättelsetjänsten var inkopplat de första åren av Luleå Pride, det var civilare i paraden. Jag vet inte om det är så fortfarande – men det säger något om hur det var då. Att gå på gatan och bara finnas kunde provocera vissa så pass mycket att det motiverade att använda våld", minns Sophie Gunnarsson.
En diskret placerad frukt på ett cafébord.
När Sophie Gunnarsson flyttat till Luleå från Stockholm 2006 hittade hon en lågmäld fikagrupp på internet. Varannan vecka träffades en handfull Luleåbor på ett café – med en apelsin eller äpple framför sig som försynt inbjudan till en gemenskap.
Det var stadens hemliga hbtq-klubb.
– Vi var kanske fem personer, det var så litet. Jag kände: Herregud, vi är ju fler än så här, säger Sophie Gunnarsson. Det där hemlighetsmakeriet gjorde att jag började prata i cafégruppen om att göra något annat.
Drygt tre månader efter att den då 24-åriga journalisten flyttat till Luleå drog hon igång nattklubben Make out på Kafelino.
Sophie Gunnarsson beskriver hur hon "får rys över hela kroppen" när hon pratar om upplevelserna och när hon får höra vad det trygga rummet betytt för hbtqi-personer i Norrbotten – och norra Skandinavien.
– Från början var det bara hbtq-personer och kanske hundra stycken på plats, men sedan blev det en klubb för alla som inte kände att de passade in eller ville gå på de andra klubbarna i Luleå. Det var häftigt, berättar hon.
Sophie Gunnarsson under tiden som Luleå Pride-arrangör.
I höst ska Erik Thörnqvist ha en utställning i Kulturens hus som tar avstamp i Make out. Konstnären är en av många Luleåbor som har klubben att tacka för ett tryggt självförverkligande och i samband med utställningen ska Make out åter ta plats på Kafelino. Lördag den 16 november återuppstår klubben för en kväll.
– Det ska bli så himla kul, jag känner mig så glad. Det känns som att det blir som förut, säger Gunnarsson efter att ha tittat in i restaurangens lokaler igen.
Sedan åtta år tillbaka bor 42-åringen i Stockholm men är tillbaka i Luleå för att samtala under Pride-veckan om betydelsen av klubben och mötesplatsen. Resonemangen med Thörnqvist kring klubben blev till ett publikt samtal under torsdagen.
– Vi har pratat många minnen ... allt som hände på toaletterna och bakom de röda sammetsgardinerna (skratt). Om alla som blev ihop eller fick ha det gött en natt tack vare klubben – och alla som åkte från Nordnorge för att gå på klubben för att det var deras närmaste klubb, säger Gunnarsson.
I programbladet beskrivs berättelsen om Make out som en "svettig, sexig klubbhistoria".
– Det var svettigt och jag tänker att allt var tillåtet. Det var verkligen tjocka sammetsgarderiner och där bakom hände jättemycket trevliga grejer.
Att vara en hbtq-pionjär i Norrbotten var däremot inte alltid lätt. Efter att ha startat RFSL 2011 och genomfört den första Luleå Pride 2012 fick Sophie Gunnarsson uppleva både hat och hot. Hon minns både skällsord på stan och elaka kommentarer på internet.
– Men det är klart att det var värt om det jag gjorde hjälpte människor att må bra eller förändrade synen på hbtq-personer och mänskliga rättigheter i Luleå och Norrbotten, säger hon.
Starten. Sophie Gunnarsson (till höger) under Make outs första år, 2006.
Magnus Carlsson fick Make out att koka 2011.
I dag jobbar Gunnarsson som kommunikatör i Stockholm men bär sig decenniet i Luleå med stolthet. Hon är stolt och glad över att ha förändrat Norrbotten.
– Men det är åtta år sedan, därför känns det lite läskigt att köra klubb i november. Jag vet inte om folk vet vad det är. Samtidigt finns det en Facebook-grupp som fortfarande får nya medlemmar hela tiden, säger Sophie Gunnarsson.
2016 flyttade Sophie Gunnarsson från Luleå men är tillbaka för att minnas åren som hbtq-pionjär i stan.
Sophie Gunnarsson.