Jonna Löfgren, Olov Domeij och Simon Zion har varit vänner länge men det dröjde fram till i höstas innan musikerna provade på att spela musik ihop.
– Det var tänkt som ett jam där vi bara skulle ha kul och spela, men vi fastnade i flera timmar och när Simon kollade på klockan upptäckte han att han var tvungen att hämta sin dotter på dagis. Snabbt rafsade han ihop sina grejer och sa "visst startar vi väl band?". Alla bara: "JA!", berättar Jonna Löfgren.
Sedan gick allting lätt. I november släpptes debutsingeln "Pour a little love, love" och i slutet av förra veckan "Hangin´on". Bandmedlemmarna säger att de har låtar "i drivor" och till sommaren släpps en EP.
– Sist jag frågade om någon ville jamma gick jag typ på gymnasiet. Det fanns inga planer eller krav, men efter jammet fick vi massor av planer på att ta över världen, säger Löfgren.
Olov Domeij:
– Vi skulle inte beskriva det som att vi bara vill jamma och ha kul, vi satsar till 700 procent på det här. Det är min stora dröm i livet att spela med det här bandet.
Under sommaren ska trion ut på en turné och hoppas kunna spela i Norrbotten, även om de något oväntat har sin största publik i Istanbul för tillfället.
Det enda som varit problematiskt var att hitta ett bandnamn. Till slut upptäckte Jonna Löfgren att lösningen funnits framför henne hela tiden – på hennes dricksglas. Namnet "Awaze" var en efterlämning av Simon Zions etiopiska Awaze-sås och lät perfekt. Ungefär som deras musik.
– När vi gjort några låtar började vi se en röd tråd om vad som är Awaze, det känns som att det skett en explosion av vad som är Awaze och vad som går att vandra längst. Det är en ganska tydlig bild av vad vi vill göra, säger Zion.
Vad är det?
– Det är ju rock alltså.
Jonna Löfgren:
– Det är rock och det är riff. Vi har satsat på stämmor också – och mycket energi i allmänhet.