Jonas Teglund är känd från samarbeten med Hurula och Matti Alkberg och Annika Norlin från sina projekt Säkert! och Hello saferide.
37-åriga Jonas Teglund är en av Luleås mest framstående gitarrister och musiker. I band som Park Hotell och The Bells blev han en naturlig del av musikscenen i stan efter millennieskiftet och har på senare år varit en trogen vapendragare till Mattias Alkberg och Robert Hurula.
Nu kommer han gående i sin forna hemstad tillsammans med Annika Norlin, prisad och välkänd musiker från Säkert! och Hello Saferide och August-nominerad som författare.
Men för första gången står Jonas Teglunds namn på affischerna till kvällens konsert i Luleå.
– Jag är helt okänd i sammanhanget, det kanske är en nackdel. Men sedan har det känts som att det har gjort hela processen roligare för oss båda. Att vi gör den här intervjun tillsammans till exempel gör att vi kan prata om det båda två, det är mycket roligare än att vara själv i saker, säger han.
I april släppte Annika Norlin och Jonas Teglund skivan "En tid att riva sönder" och sedan en vecka tillbaka är duon på turné ihop. Det var inget som någon hade trott när de stötte in i varandra på en fest för snart två år sedan.
Musikerna lärde känna varandra när Teglunds bokförlag gav ut Norlins texter 2014 och tillsammans hade de skrivit en låt till plattan "Mentor" som släppts två år innan mötet på festen.
– Vi gick ganska direkt in på nördiga specifika detaljer och det mynnade ut i att vi sa att det vore kul att göra något mer. Vilket är något man ofta säger när man träffar musiker på fest – men skillnaden var att vi gjorde det, berättar Jonas Teglund.
En tid efter att kalasets skratt och sorl lagt sig skickade Teglund över en skiss till en låtidé, detta under en period då musikerna hade både tid och behov av att skriva.
– I början trodde jag att det skulle vara en grej där vi skriver en låt ihop, det gör jag med ganska många, men på en gång började vi fortsätta framåt. Det tog ett tag innan vi kände att det skulle bli en skiva och sedan ytterligare ett tag innan vi bestämde att det skulle vara i bådas namn. Det skedde längst vägen, säger Annika Norlin.
Jonas Teglund är uppvuxen i Luleå men bor numera i Stockholm, där han jobbar som musiker och förläggare.
46-åringen är van vid att stå i fokus men låter partnern svara på många av frågorna under intervjun, både för att spara på halsen och för att dela på uppgiften. Den initiala tanken på att göra musik i hennes namn ändrades med tiden.
– Det finns ett grundproblem när man gör musik i att det ska vara så effektivt som möjligt, skivbolagen tycker att det vore underbart om det bara var i mitt namn. Men det kändes bara konstigare och konstigare att det inte skulle stå i bägge våra namn eftersom vi gjort lika mycket på skivan. Det kändes bara fånigt, säger Annika Norlin.
Jonas Teglund (till vänster) tillsammans med Hurula på Kirunafestivalen.
Nu blir det i stället första gången som de uppträder som Annika Norlin och Jonas Teglund i Luleå.
– Det är en speciell grej, det är mer skruvat att se sitt faktiska namn på affischen än att se sitt projektnamn. Det är en skillnad tycker jag, säger Norlin.
Under skapandeprocessen har Annika Norlin bott i Umeå och Jonas Teglund i Stockholm, vilket gjorde att de till en början skrev på varsitt håll och mejlade över idéer till varandra.
– Du (Jonas) är den enda person jag hittat som också vill skapa musik genom att skriva om den, vi har mejlat mycket. Oftast har folk instinkten att det riktiga samtalet sker genom att tala med varandra, jag har alltid känt att det riktiga samtalet sker när man skriver, säger Annika Norlin.
På scenen går texten vidare ut till publiken och deras långa resa ihop får ytterligare en skepnad.
– Spelningen är ett vidare del av samtalet som vi har haft. Det låter kanske tråkigt men skivan har varit ett enda långt samtal som fortsätter i spelningen. Vi har försökt göra en annan slags spelning än vanligt. Man kanske bara får självförtroende att göra sådana grejer om man har diskuterat det väldigt noga och vet vad bägge tycker och känner, säger Annika Norlin.
"När man kommer till en stad man bott och vuxit upp i möter man också sig själv i tidigare åldrar. Man tänker väldigt mycket bakåt, det är nervöst att inte veta hur det kommer vara", säger Jonas Teglund.
Efter tre spelningar har stressnivån sjunkit "med ungefär 2 000 procent" och inför spelningen i Kulturens hus gäller det framförallt att få in gästande Ola Gustafsson i låtarna.
Nu "har maskinen rullat igång" och musikerna kan fokusera på att det positiva, som tanken alltid varit.
– Vi har båda haft en jobbig tid och när vi skulle göra skivan sa vi att vi skulle göra det så trevligt och roligt som möjligt hela tiden. När vi har tagit in musiker har vi tagit in de trevligaste musikerna vi känner och sedan har vi hållit kvar i det. Vi ställer bara upp på det som känns rätt, säger Jonas Teglund.
I en mörk samtid kunde de också hjälpa varandra genom privata svårigheter och jobbiga omständigheter.
– Det har varit väldigt givande och roligt, det har varit terapeutiskt ... vi har hjälpt varandra och tänkt genom musiken. Det har utvecklat vår relation väldigt mycket, säger Jonas Teglund.
– Allt har ett starkt värde för mig, det är inte bara fokus på hur det ska gå för skivan. Det här har varit viktiga samtal för mig, det har hänt mycket för mig när vi har skrivit det här. Det känns som ett viktigt arbete, det blir en speciell känsla.
Jonas Teglund och Annika Norlin.