Sommaren 1995 började köerna att ringla utanför Stadshotellet i Luleå. Olika köbildningar – men med samma mål.
Idén var enkel, besökarna betalde inträde till Roxy, Stadspuben, Tallkotten eller Bryggan – och fick tillgång till alla. Inför premiären hade en ny entré från vattensidan och en jättebar skapats på terrassen och med olika inriktningar i de olika lokalerna kunde festglada norrbottningar mingla runt. Från liveband och kycklingvingar på Stadspuben, till svettigt disco på Roxy eller sofistikerat samtal på Tallkotten.
"Sommarmixen" var en succé.
– Jag tror det kunde vara kring 3 500 personer där en kväll – det är ju en ofantlig massa folk. Det var en stor grej, allt skulle fungera logistiskt, berättar Lennart Ohlson.
Ohlson, dåvarande VD på Maxkoncernen, var med och skapade konceptet som förändrade bilden av Luleå under slutet av 90-talet.
Från en början pågick verksamheten mellan maj och september, men senare involverades även Cleo i "Mixen" och förlängde säsongen till vintern.
Stora summor pengar satsades på att locka stora artister till evenemangen, där Roxy oftast fungerade som stor scen. Lennart Ohlson minns det som att artistbudgeten låg kring miljonen varje år.
– Vi visste vad 18-åringarna lyssnade på för musik, då kunde vi bara kolla statistik från skivbolagen och plockade artister efter det, berättar Ohlson.
– Alla var där. Ledin, Uggla, Eva Dahlgren, Rednex när de var som störst – alla stora svenska artister. Vi tog bara de som var "top of the line".
Men på 90-talet var det inte bara duktiga musiker som lockade folk. Fenomenet med barturnérande kändisar tog fart och "Mixen" fick sin beskärda del av skandalrubriker.
Lennart Ohlson minns tillbaka på kritikstormar kring lansering av alkoläsk, wet t-shirttävling och lättklädda dragplåster.
– Deras kändiskap byggde väl inte på att de var duktiga på att sjunga eller så. Det blev en diskussion kring hur kvinnor skulle framställas och det var någon annons med tjejer i baddräkt som skapade rabalder, säger han.
Bland annat stod Hanna och Magdalena Graaf lättklädda i en annons inför deras uppträdande på Roxy.
– Den skapade väl en association till bilden som inte var bra. Det var någon journalist från er som ringde och jag stoppade den, den var inte lämplig – det är inte så man ska sälja restaurangtjänster. Sådant hände, det var så pass stor apparat att vi inte hann kolla på allt material, förklarar han.
Men wet t-shirttävlingen var ert initiativ?
– Man hade sådant där, det fanns uppslag på grejer vi skulle göra. Vi var tidiga med att få interaktion med gästerna, vi ställde upp tjurar som kastade av folk och sådana grejer. Vi skulle ge en annan upplevelse och då dök det upp någon tävling. Det är klart att det fanns folk som tyckte att det var en mindre rolig tävling men det var frivilligt att delta. Vi körde mycket grejer som var ganska nytt.
1998 sålde Maxkoncernen både Stadshotellet och SAS hotell och redan i sin första intervju med lokalpressen berättade nya ägaren Provobis Horst Bauch att han ville renodla verksamheten.
Det var början på slutet för "Mixen" och en minnesvärd tid i Luleås nattliv.
– Det var ett jäkla tryck. Det var kö onsdag, fredag och lördag – trots att det var mycket folk i lokalerna. På det sättet var det en enorm succé. Det har inte varit något liknande sedan dess.