– Kom in, om ni ryms. Det är inte så stort.
Filip Lundgren tar emot i sin lilla lägenhet ett stenkast från gymnasiebyn där han pluggar andra året på Estetiska programmets spetsutbildning i musik. Trots att klockan precis har passerat lunch, har han slutat för dagen. Och tur är väl det, reptillfällen inför helgens Manifest on tour har varit lite begränsade.
Manifest on tour är en panel med musikbranschfolk som åker runt i Sverige för att möta band och artister som vill ta sina karriärer till nästa nivå. Piteå är turnéns sista stopp och sex norrbottniska akter har blivit utvalda att delta. En av dessa kommer dessutom tas ut att tävla om en spelning på Manifestgalan i Stockholm i början på nästa år.
– Det är inte prio ett att vinna. Jag ser det som en bra chans att visa upp sig. Och det känns bra nu när jag står i startgropen för något nytt, säger Filip.
2011 bildade Filip Lundgren bandet Barnen. Och så sent som i april släppte de EP:n Porträtt av ett oskyldigt barn. Efter en hel del spelningar, kände Filip i somras att han ville göra allt själv – för att få det precis som han ville. I samma veva sprang han på Magnus Ekelund som sa att han gärna ville hjälpa till att producera det nya materialet.
– Det kändes verkligen kul eftersom jag lyssnat mycket på Stålet och ser de som en av mina största inspirationskällor.
I en liten bokhylla trängs den gedigna LP-samlingen. Och ovanför sängen står den norrbottniska musikeliten uppradad. Mattias Alkberg, Rekyl och så Magnus Ekelund & Stålet. Någonstans däremellan finns också Lars Winnerbäck-skivorna, de som först fångade Filips intresse.
– Ingen i min släkt håller på med musik. Men min pappa har lyssnat mycket. En dag upptäckte jag hans Winnerbäck-skivor. Och det var väl då det small till.
Filip gick från hiphop till traditionell pop. Med Barnen spelade han en slags vispop i rockkostym och nu säger han att det blivit mer. Av allt.
– Ja, det vi gör i Barnen är något helt annars. Nu är det ett större sound, mer av allt. Och både hårdare och mörkare, säger Filip och fortsätter:
– Med Magnus (Ekelund) upptäckte jag att det finns en annan vinkling av popen. Det passar mig bättre, det är det här jag vill göra.
Magnus Ekelund har sagt att han känner igen sig i dig. Att du är som en 17-årig version av honom – vad kontrar du på det?
– Ja, det har han sagt till mig också, skrattar Filip.
– Men det är bra. Han säger vad jag ska akta mig för att göra. Och sånt som jag inte behöver vara rädd för att göra.
Hur mycket lägger han sig i låtarna?
– Jag har sista ordet. Ibland kan det råda lite delade meningar. Så ibland låter jag han få sin vilja igenom för att han sitter på erfarenheten. Men ibland vet jag exakt hur jag vill ha det, och då blir det så.
Redan nu finns tre låtar färdiginspelade. Singeln Är det du ligger ute på Soundcloud, även om det än så länge bara är ett inofficiellt släpp. Tanken är att det ska sluta i ett fullängdsalbum. Men just nu ligger Filip medvetet lite lågt.
– Först ska de färdiga låtarna släppas. Sedan hoppas jag på plattan och att få komma ut och spela. Det är drömmen.
Men allra först väntar alltså Manifest on tour. Den 7 december spelar Filip sedan på gratisfestivalen Arctic pop experience som hålls på Acusticum i Piteå, följt av en förbandsspelning åt Kristian Anttila på Krokodil.