För närmare tio år sedan fick Ola Söderholm ett sms av sin vän och kollega Jonatan Unge. Där det stod att komikern var på turné i hans hemstad Luleå och att publiken stirrade på honom som om han vore en idiot.
Åren har gått sedan senaste besöket i Luleå, men Jonatan Unge minns det väl.
– Som jag minns det var det knäpptyst under hela uppträdandet. Jag skulle precis gå ut och hänga mig när det kom fram någon som sa att det var bra, berättar han.
Den 20 oktober är det dags igen. Showen “Jonatan Unge Solo” kommer till Luleå. Vilket komikern själv blir medveten om först när Kuriren tar kontakt med honom.
– Jag hade ingen aning om att jag skulle köra i Luleå, säger han.
– När jag såg att du skulle ringa från Norrbotten tänkte jag: "Vänta nu, Umeå ligger ju i Västerbotten". Det där är jag jävligt noga med – och då förstod jag att jag skulle till Luleå.
Du trodde inte att det bara var en övertänd norrbottnisk journalist?
– Jag tror inte det finns någon övertänd norrbottnisk journalist (skratt).
Jonatan Unge gjorde sig känd som radiopratare och slog igenom brett som vinnare i både "På spåret" och "Alla mot alla". På senare tid har han varit flitig poddare i bland annat “Stormens utveckling” med Liv Strömquist och Ola Söderholm.
Unge säger att den sistnämnde ger bilden av att Luleåbor är tystlåtna, lugna och "kan ta en imponerande mängd störande element".
– Sedan gissar jag att ni alla är väldigt långa och smala och när ni äter pizza får ni ångest och blir tvungna att gå runt stan i snabb takt för att bli av med känslan av att ni har en degklump i magen, säger komikern och fortsätter:
– Och jag vet att det som ligger och skaver i släkten är att olika familjemedlemmar tog olika partier under gruvstrejken. Olas familj var på gruvägarnas sida förutom en faster – och det där har aldrig riktigt läkt.
Efter en slutsåld vår väntar en större Sverigeturné och Jonatan Unge ser fram emot det. Trots allt.
– I början tyckte jag det var fruktansvärt. Jag trodde inte det skulle vara bra, jag var inte bekväm i det och jag tyckte det var så jävla länge. En timme och en kvart är fruktansvärt mycket tid – jag tycker inte att någonting är roligt så länge. Allt över 45 minuter går bort.
Är det roligt i en timme och en kvart då?
– Jag tror i alla fall inte den är trist (skratt). Jag vet inte hur pass kul det kommer vara men jag är ganska säker på att du inte kommer kolla på klockan i alla fall.