35 minuter efter att Carola klivit av scenen på Kirunafestivalen har hon fortfarande problem med klänningen som fick henne att ta hjälp under konserten.
– Det var lite roligt, helt plötsligt kände jag att alla säkerhetsnålar gick upp (skratt). Jag hade inte behövt säga något men jag ville inte köra fler låtar med massor av säkerhetsnålar i ryggen. Men jag var på Beyonces genrep och då hängde hennes trosskydd ut på sidorna. "Är det trosskyddet jag ser"? tänkte jag. Då kom de in med någon slags rock och sedan var det borta, sådant kan hända alla.
Efter att ha fått av sig paljettklänningen och konstaterat att det bara blir i Kiruna den får användas tar artisten på sig en morgonrock och pustar ut. Efter 60 minuter av full fart är 57-åringen trött i huvudet.
– Just i dag kände jag faktiskt att värmen tog ut sitt. Men jag är supernöjd, jag fick ett enormt gensvar. Jag kände mig fin, jag hade ett flow och kunde landa i det jag gör, säger hon.
Vad gör du efter en konsert?
– Jag är inte absolutist men det är viktigt att hitta den sunda balansen. Vi har sagt att vi inte kan ha tillgång till så mycket dricka på bussen och efterfest. Man måste hitta ett annat sätt att belöna sig, genom kräftor, massage eller en fruktdrink.
– Mitt gäng har varit balanserade, de har aldrig varit "over the edge" eller varit andra saker än dricka. Det är skönt.
Men du har varit med om en del efterfester?
– Ja, ja. Jag står för efterfester ibland. Vi har oftast kul både innan och efter. Vi brukar prata igenom konserten och liksom stretcha, Kiruna är starten och det är nu det börjar för mig. Nu dundrar vi igång den här sommaren.
När många av hennes bandmedlemmar skyndade ut för att se Aqua avsatte Carola tid för att träffa några norrbottniska fans och sedan bege sig upp på hotellrummet.
– Jag vet hur lång tid det tar innan jag sover, så jag gör bara det jag måste. Jag ska göra ett inlägg om hur bra Kiruna-publiken var, de var fantastiska, säger Carola.
Hon fick dessutom möjlighet att lära känna publiken på nära håll. Vid flera tillfällen gick hon ner mot kravallstaketet och ställde sig bredvid fansen längst fram. Dessutom sprang hon ut en bra bit i publikhavet för att sjunga "Säg mig var du står" omringad av Kirunabor.
Vad är det som gör att du drar ut i publiken så mycket?
– Jag vill. Men jag höll igen i dag, jag brukar "crowdsurfa". Jag är ganska modig av mig men min magkänsla var att de kanske var fulla där framme, de kanske tappar mig (skratt). Och de var väldigt unga – vet de ens vad "crowsurfa" är? Dessutom var räcket lite smalt, jag brukar ställa mig på kravallstaket. Så jag kände att jag behövde ge mig ut i publiken, jag känner mig stark i det. Många vakter hänger inte med så jag får springa förbi dem (skratt).
Det går rykten om att du hade en stor konsert planerad i Södra hamn i Luleå. Kan du säga något om det?
– Det har inte jag hört faktiskt, men vad synd om det var så att det inte blev av.
– Jag är kapten på den här produktionen men jag har inte satt städerna, det har jag lämnat över till Jubel, men vi är överens om att inte ha någon "pilkastningsturné". Många väljer att inte åka norrut eftersom det är för dyrt. Jag betalar hela teknikbussen och de behöver två dygn för att få upp allt.