Wilho Ollikainen som äldre.
De kallar föreställningen "WAO" – en kväll i det kulturella kraftverket Wilho Akseli Ollikainens värld" och när Kuriren träffar medlemmarna i gruppen befinner de sig på Sunderby folkhögskola för att repetera. Det är fullt drag när musikerna sätter igång.
WAO består av Arto Järvelä från Finland, känd från folkmusikgruppen JPP, på fiol, kantele och sång, Susanne Rantatalo, sång, och Jan Johansson, på dragspel och sång, från Piilijärvi i Kiruna kommun, kända från gruppen Jord, Göran Eriksson från Malmberget, numera boende i Luleå, på kontrabas och sång, och Markus Falck, från Gällivare, numera boende i Umeå, på tramporgel, durspel och sång.
Till sin hjälp har de regissören Kjell Peder Johanson och det är Norrbottensmusiken som arrangerar bygdegårdsturnén i sju olika kommuner i Norrbotten med start i Bredåker 17 september.
– Det har varit lyxigt för oss som frilansare att kunna jobba med en regissör som Kjell Peder. Vi kommer att göra föreställningen som en helhet, läsa dikter, framföra musik och agera, berättar Susanne Rantatalo.
– Och vi är väldigt spelsugna nu efter pandemin, tillägger Jan Johansson.
Markus Falck har skrivit manuset tillsammans med Kjell Peder Johanson och det handlar om en mycket speciell person och konstnär.
– Wilho var en poet, sångare och multikonstnär, vars liv vi försöker skildra genom att sjunga hans låtar, läsa hans dikter och genom att berätta om honom, säger Markus Falck.
Han föddes 1934 i Finland, men kom som yngling till Norrbotten.
– Hans mor hade flytt till Sverige från en våldsam man när Wilho var liten, och Wilho växte upp hos mormor och morfar i en liten by i östra Finland.
Som 15-åring tog han sig på egen hand till Hakkas där mamman hade gift om sig och skaffat en ny familj.
– Det var några år efter kriget. Finland låg i ruiner och han längtade efter sin mamma. Så dit kom han som en främmande fågel, berättar Markus Falck.
WAO har i sju år framfört hans musik och berättat om Wilho Ollikainen på olika sätt. Under tiden har de haft kontakt med hans familj och även samarbetat med hans son Matti Ollikainen, som har fört det musikaliska arvet vidare, är pianist i Göteborg och en av medlemmarna i Franska trion. De har även gjort en konsert tillsammans med honom.
Markus Falck och Göran Eriksson är medlemmar i JP Nyströms och när de var yngre spelade de ibland tillsammans med Wilho Ollikainen, så de kände honom personligen.
– Han gifte sig med en kvinna från grannbyn och fick ta över en stor gård i Ullatti. Där arbetade han som bonde och skogsarbetare och fick fem barn med sin fru Ulla-Britt.
Markus Falck spelar i WAO och har skrivit manuset till föreställningen om Wilho Ollikainen tillsammans med Kjell Peder Johansosn.
Men han fick inget lätt liv.
– Han lyckades väl inte passa in riktigt som bonde, han hade för mycket annat i huvudet, var full av kreativitet och hamnade ibland i djupa svackor. Han ett starkt uttrycksbehov och när han skapade gjorde han det i enorma mängder, närmast maniskt, för att hantera sina mörka sidor. Ändå var han oerhört lekfull och levande.
Han och hans fru skilde sig, men hon sparade banankartonger med pärmar fulla av dikter, skulpturer, tavlor och kassettband.
– Det var hög nivå på det han gjorde – låtar och roliga, sorgliga och spännande texter. Han var en annorlunda konstnär, men mycket hjärtlig och varm. Vi har tagit det som vår uppgift att sprida hans arv vidare, säger Markus Falck.