– Manskör har en väldigt häftig och cool klang, säger Linnea Pettersson, som själv har gått Musikhögskolan i Piteå och nu jobbar som sångpedagog på universitetet, frilansande sångerska och är körledare och dirigent för Manskören Snapsakademien.
Oftast sjunger de fyrstämmigt, men det händer att de delar upp sig i ända upp till tolv stämmor.
Det som hon tycker utmärker den här kören är också stämningen och gemenskapen.
– De är väldigt, väldigt bra på att stötta varandra. De hjälper varandra med alltifrån hur du knyter en fluga – för vi har ju frack – till hur du hittar rätt ton, säger hon.
Snapsakademien startades 1995 av medlemmar i Lulespexet som ville satsa mer på sång. 25-årsjubileet blev uppskjutet i två år på grund av pandemin, men på lördag firar kören desto mer med en jubileumskonsert i Kulturens hus.
På konserten framförs en blandning av pop, filmmusik, vårsånger och traditionell manskörsmusik.
– Vi kommer bland annat sjunga det första stycke man känner till som är skrivet för manskör, "Under Svea banér", från 1804, men vi har en egen text på den, för originalet är något förlegat i sin människosyn, berättar Linnea Pettersson.
Den 20 man starka kören förstärks inför konserten av ett 50-tal tidigare medlemmar. Dessutom medverkar Snapsakademiens systerkör, kvinnokören Embla från Luleå samt Akademiska damkören Linnea från Linköping.
Studentprägeln kommer garanterat att finnas där.
– Grejen med oss är att det alltid blir spexigt på våra konserter, säger Rasmus Svensson.
För att få vara med i Manskören Snapsakademien behöver man inte nödvändigtvis vara student. Man måste klara ett enklare intagningsprov, däremot är det inget krav att kunna läsa noter.
– Jag kan noter ganska väl, men en del kan inte och det är en del i den här gemenskapen att vi försöker täcka varandras svagheter, berättar körmedlemmen Kyle Drysdale.
Det Linnea Pettersson har märkt är att många av deltagarna har upplevt att de inte har varit ok för killar att sjunga när de var i tonåren, särskilt om de har vuxit upp på mindre orter.
– Här får de en chans att hitta en gemenskap i musiken och en identitet som sångare. Flera fortsätter sedan med körsång även efter studietiden, berättar hon.
Rasmus Svensson är en av de som aldrig har hållit på med sång tidigare.
– Jag har alltid varit intresserad av sång och velat pröva på det på mer seriös nivå ändå – mer än att sjunga i duschen.
Han hade hört talas om Snapsakademien och till slut bestämde han sig för att söka.
– Jag har verkligen blivit fäst vid det här, jag har blivit kär i hela kören typ, säger han och skrattar.
Tomas Strömberg tog sånglektioner och spelade cello som barn. Idag pluggar teknisk fysik och elektroteknik men efter att ha gått med i Snapsakademien har sångintresset återuppväckts och han funderar på att byta spår och studera sång istället.
– Målet är väl att bli operasångare. Jag har sökt till Framnäs i Piteå bland annat.
Morgan Drysdale är nyast i kören. Hans tvillingbror har varit med i sju år, så hela studietiden har han fått lyssnat på honom när han tränar och gått på hans konserter.
– Varenda gång jag har gått därifrån har det varit med rysningar för att det har varit så häftigt. Till slut gick jag själv med i kören och det var precis som brorsan hade berättat. Jag kom direkt in i den härliga stämningen och gemenskapen, säger han.