Repetitionerna inför Bachs Juloratorium pågår för fullt.
Juloratoriet från 1734 bygger på Julevangeliet och är ett av Johann Sebastian Bachs allra populäraste verk. Men det är också krävande.
– Det är en stor satsning från domkyrkan och det behövs ganska mycket människor, säger Samuel Lind.
Drygt 40 körsångare och drygt 20 orkestermusiker samt fyra solister kommer att medverka på söndagens konsert.
Samuel Lind har satt upp det en gång tidigare för åtta år sedan.
– Det är jättefin musik med ett andligt djup och samtidigt välbalanserat och strukturerat.
Sångstämmorna kan vara ganska utmanande.
– Det är en del klurigheter här och var och det kan också gå väldigt högt och fort, men de är bra skrivna och alltid sångvänliga.
Samuel Lind dirigerar kören där han har flera av sina familjemedlemmar.
Ofta är det en melodislinga som börjar i en stämma och så dyker den direkt upp i en annan stämma, ibland innan den första är färdigsjungen, och kanske i en tredje och fjärde också, förklarar han.
– Det blir vad man kallar polyfoni – ett upplevt myller, där allt böljar fram och tillbaka och går in i vartannat och det är typiskt för Bach.
Samuel Lind leder kören och pappa Rainer Lind spelar piano under repetitionerna.
Med sig till repetitionerna har han större delen av sin familj.
– Det känns jätteroligt att de vill vara med. Då är de som vilka korister som helst och jag vet att de är duktiga och sätter sina stämmor, säger Samuel Lind.
Juloratoriet ska sättas upp i Luleå domkyrka.
Mamma Britta Lind, 68, hade på känn redan när han var liten att han skulle jobba med musik.
– Han var med och barnkör och spelade trumpet, berättar hon.
Att vara med i hans kör känns fint tycker hon.
Britta Lind och Sara Lind sjunger i altstämman.
– Jag känner mig väldigt stolt över Samuel. Det är inte ett dugg nervöst, det verkar så naturligt för honom att stå där och dirigera, säger Britta Lind, 68.
Samuels lillasyster Sara Lind, 42, håller med.
– Det känns tryggt. Han har stenkoll på vad som ska göras, säger hon.
Något syskontjafs tenderar det aldrig att bli.
– Det är ju han som kan musiken. Jag böjer mig helt och hållet, säger hon och skrattar.
Sonen Alvar Lind, 18 år, tycker om Bachs musik, även om han vet att det kanske inte är så vanligt i hans ålder.
– Jag gillar barockmusik. Det är härligt att lyssna på och mycket som händer, säger han.
Alvar Lind (i vit tröja) sjunger bas.
Han har sjungit i kör med sin pappa i tre, fyra år.
–Jag tycker att han är en väldigt professionell och duktig körledare, alltid väldigt tydlig.
Är det inte svårt att ta order av sin pappa?
– Nej, man gör som han säger, då blir han glad, säger han med glimten i ögat.
Just nu går han musikestetiska programmet på gymnasiet och funderar på att gå i pappas fotspår.
– Musik är jätteviktigt för mig och absolut något jag vill hålla på med i framtiden.
Han siktar på Musikhögskolan och brukar redan hoppa in och spela orgel ibland på gudstjänsterna.
Han kan också spela dragspel och det gör han gärna ihop med farfar Rainer Lind, 70, – som själv är pensionerad kyrkomusiker och också deltar i söndagens konsert. Juloratoriet är ett av hans favoritverk. Han hjälper till med att spela piano under repetitionerna och ska sjunga bassolot på konserten.
– Det är fantastisk musik och bassolot är bland det roligaste man kan få sjunga.
Rainer Lind spelar piano under repetitionerna och ska också vara bassolist på söndag.
Rainer Lind har själv varit med och satt upp Juloratoriet flera gånger, men nu har han fått träda tillbaka och låta sonen hålla i rodret.
– Samuel är så duktig så det går alldeles utmärkt. Jag är så glad att jag får vara med och det är en ynnest att få sjunga med sin fru, sina barn och barnbarn.
Samuels fru Belinda Nordquist Lind ska spela fiol i orkestern på söndag.
Britta Lind, Samuel Lind, Alvar Lind, Sara Lind och Rainer Lind har musikintresset gemensamt.