Musik
”Ensam vandrare” med Helge Kjekshus, piano
Verk av Edvard Grieg, Harald Saeverud och Sergei Rachmaninov
Kulturens Hus, torsdag 24 januari
Först ut var nationalromantikern Edvard Grieg med ett knippe stycken i folkviseton där längtan efter hemlandet sätter sin prägel, men i mina öron finns något oförlöst, något tillbakahållet över Griegs musik. Kjekshus avslutade dock med dansanta ”Bryllupsdag paa Troldhaugen”från 1896.
Då var det roligare med en annan norsk kompositör, Harald Saeverud som är ganska okänd i Sverige. Här fick vi höra den lyriskt finstämda ”Kristi Blodsdråper” och inte minst den anti-nazistiska ”Kjempevise-slåtten”, galopperande rask och gevärsknattrig motståndsmusik. Saeverud slog Grieg med Johaug-längder.
Efter paus var det dags för giganten Sergei Rachmaninov och Kjekshus valde att ge publiken en bred palett av hans klangligt praktfulla och blommande melodiska pianomusik. Det började med ”Preludium i ciss moll” och för den som är bekant med hans pianokonserter och speciellt den andra kände väl igen sig. Med ackord tunga som pansarskepp – den tidens Ramstein om ni vill – förde Kjekshus in publiken i hans magnifika tonvärld där tomrummen och anslaget är lika viktiga som tonerna. Och den sångliga ”Lilacs”: mjukt vaggande och förförisk. Det var mullrigt, maffigt och mastodontiskt bra. Och Helge Kjekshus behärskade instrumentet med den äran.