Foggy Arendt släpper sin självbetitlade EP den 17 maj och hoppas kunna ta nästa steg.
Du kanske har hört Foggy Arendt, trion från Luleå som debuterade för snart tre år sedan, åtminstone har de själva fått veta att de hörs för mycket. För att bara vara tre personer på scenen är de väldigt högljudda.
– Vi repar väldigt högt också, jag måste köra med Pelotkåpor för att hänga med i svängarna, berättar trummisen Viktor Ek.
– Det ska fladdra i brallorna, luft är jävligt skönt, säger gitarristen Hussam Ghezeire.
Två år efter att debutsingeln "Lämna stan" släpptes kommer bandets första EP, med en samling låtar som visar hur musiken breddats och förändrats med tiden. Men Foggy Arendt är kvar, de har inte "lämnat stan".
– Vi har snackat om att undvika stämpeln "Luleband", men samtidigt inte. Jag kan tycka att det är coolt, men man vill inte vara en sådan som sjunger om allt som syns på skyline – om vi nu har någon sådan i Luleå, säger sångaren och textförfattaren Aaron Grape.
På väggen i replokalen finns allt från bilder på Christina Aguilera, motorcyklar och Slayer. Talande för Foggy Arendts musik och influenser.
Första singelsläppet blir en ny version av "Flora", som ger en bekant beskrivning av kullen som ligger centralt bredvid Loet i stan och om att bli utkastad från stans enda uteställe för besökare under 25 år. Att inte beskriva sin omgivning kan vara lättare sagt än gjort.
– Det är så lätt att skriva om, det finns ju facit överallt. Ska man skriva om stället man växte upp så finns ju allt, det är bara att pussla ihop det. Så var det nog med "Flora", säger Aaron Grape.
Berätta om "Flora" ...
– Den handlar om atmosfären och aktiviteter kring Floras kulle. Jag har ingen koppling dit förutom att ha sett det från trottoaren. Det känns meningsfullt att skriva om på något sätt.
Viktor Ek fyller i:
– Det är folk som hänger på låset till "Glasbanken" och sedan upp till Floras kulle och hänger där resten av dagen.
Floras kulle är en välkänd plats för Luleåborna, där närheten till Systembolaget och busstationen samlar människor från många olika håll.
Även om Foggy Arendt inte siktar på att bli ett "Luleband" har trion börjat göra sig ett namn på stan, där bandmedlemmarna blir igenkända med jämna mellanrum. Men i och med EP-släppet den 17 maj har drömmen om någonting ännu större blivit påtaglig igen.
– För mig är det lugnt om vi inte blir ett stort band, men det hade varit kul. Det hade varit jävligt nice. Men jag älskar att spela den här musiken, det räcker. När du är så passionerad kring något vill du dra det så långt det går. Vi har aldrig bestämt oss för att bli ett stort band men vi tycker om det så mycket, säger Hussam Ghezeire.
Bandet har tagit fram olika tryck som finns till försäljning på t-shirts.
Det har blivit några spelningar söder om Bergnäsbron, i Umeå, Skellefteå och Piteå, men det är långt till de stora musikscenerna.
– Vi är ganska medvetna om att det går åt helvete för majoriteten av alla band. Men jag vill bara inte ångra något om tio år, jag vill inte se tillbaka på att vi hade ett band i 25-årsåldern som var bra men testade aldrig att åka till Stockholm när vi hade tid, säger Aaron Grape.
Viktor Ek blev medlem i bandet av en slump då han knackade på i replokalen för att ställa en fråga och blev inbjuden på ett jam.
Foggy Arendt. Viktor Ek, Aaron Grape och Hussam Ghezeire.
Viktor Ek, Aaron Grape och Hussam Ghezeire är bandet Foggy Arendt, från Luleå (som inte ett Luleåband). "Jag smittade av mig på er och ni smittade av er på mig", beskriver Ghezeire musiken.
I skrivande stund kallar bandet musiken för psykindie ("men nästa vecka kan det vara något annat") och hoppas nå ut till bokare genom tidningen.
– Det är skönt att kunna börja på nya låtar och planera för något annat framöver, vi är taggade och lite hoppfulla. Vi hoppas att något händer ... sedan gör det väl inte det, säger Aaron Grape och skrattar.
– Det är mycket gnäll, säger Hussam Ghezeire.
Viktor Ek: – Det är vi bra på tycker jag.
Hussam Ghezeire: – Man ska gnälla.
Aaron Grape: – Varför fattar ingen att vi är världens bästa band? Varför blir man inte bokad i Stockholm? Varför är det så långt till Stockholm?
Hussam Ghezeire: – Varför tycker ingen om oss?