Antti Mikkelinpoika Keksi föddes cirka 1622, troligen i Kuivakangas by, och dog runt 1705. Hans två kväden är de äldsta bevarade litterära verkan som finns på tornedalsfinska. Han är också den tidigast kända finskspråkiga folkdiktaren. Hans stil var drastisk och humoristisk. Hans kväde om islossningen i Torne älv år 1677, som brukar kallas Keksis kväde, har nu fått nytt liv.
Det är Arto Tiesmaa från Övertorneå som har tagit sig an uppgiften och gjort ett rockalbum med finska titeln "Keksin Laulu".
Arto Tiesmaa som ursprungligen är från finska Pello har hållit på med musik sedan han var sex år och hans pappa lät honom börja ta pianolektioner. Han övergick sedan till gitarr och bas. I slutet av 1980-talet köpte han en liten bandspelare med möjlighet att spela in egen musik och musik av sin pappa Erkki Tiesmaas musik.
Arto Tiesmaa har arbetat inom tullen men är idag pensionär och då fick han möjlighet att ägna mer tid åt musiken.
Idén till att tonsätta Keksis kväde föddes redan för 20 år sedan av musikskribenten Arto Junttila i Torneå.
– Han hade intervjuat Mikael Niemi som sa att islossningen är en så häftig och stark händelse, att det är naturens rock'n'roll, berättar Arto Tiesmaa.
Det fick Arto Junttila att börja fundera på möjligheten att göra rock av Keksis kväde.
– När han frågade mig först hade jag inte tid, men för två år när fortfarande ingen hade tagit sig an det, så tänkte jag att jag skulle försöka.
När skivan nu till slut ges ut, 20 år efter idéns födelse, är det Mikael Niemi som har skrivit förordet.
Det handlar om 212 verser, så det var inget som gick fort. Delar är tonsatta tidigare, berättar han, men aldrig hela verket.
Arto Junttila är producent tillsammans med Arto Tiesmaa som själv har själv spelat själv in grunderna med hjälp av några andra musiker.
Kvädet är uppdelat i tio sånger, framförda av var sin artist.
Det mest kända namnet på skivan är Arto Tiesmaas kusin, popstjärnan Markus Krunegård. Från svenska sidan är också Norrlåtar-legenden Hasse Alatalo med, liksom Raj-Raj Bands Hans Notsten. Från finska sidan medverkar Jaakko Laitinen, Wilma Tiesmaa och tango-och schlagerdrottning Mira Sunnari.
– Alla var villiga att ställa upp, så vi har fått bra och fina artister, Arto Tiesmaa.
De har tryckt upp en cd-skiva och tänker även släppa musiken på digitala streamingtjänster i ett senare skede. Vad gäller live-framförandet har pandemin satt käppar i hjulet.
– Men nästa år är det 400 år sedan Keksi föddes, så då funderar vi på att hitta på något arrangemang för att fira det.