Johan Lindström beskriver sina kompositioner som ett kalejdoskop av musik. Att lyssna ska vara en sinnesutvidgande resa, han leker ned klichéer och klassiska grepp. Det ska bli något oväntat och annorlunda.
Vanligtvis när han jobbar med orkestrar har man i bästa fall två dagar på sig att repetera färdigt allting.
– Första dagen kör man igenom samtliga sånger eller verk och tycker nästan allt låter dåligt. Nästa dag börjar det komma på plats och sedan är det konsert.
Att vara huskompositör ger helt andra möjligheter.
– Det är en unik chans att exempelvis kunna fråga saxofonsektionen om vi kan göra på ett visst sätt, låta dem svara på det och så lägger jag in det när jag skriver musiken. Sådant finns det inte tid för annars.
Ett möte blev visserligen digitalt på grund av coronan, men den här veckan är han på plats i Kulturens hus. Att få komma igång och spela igen är något alla musiker längtar efter, konstaterar storbandets konstnärliga ledare Joakim Milder.
Johan Lindström är född 1972 och bor i Stockholm, gick i Adolf Fredriks musikskola och sedan musikgymnasiet på Södra latin. I hemmet spelades Beatles, Abba, Rolling Stones, Genesis, Kraftverk och Pink Floyd. Elvis Costello var en tidig inspirationskälla.
Han spelade gitarr och drömde om ett bra pop- och rockband.
– Men sedan for mina skolkompisar på jazzläger och när de kom tillbaka sa de att vi inte skulle spela någon rock mer, så ville jag vara kvar fick jag börja spela jazz. Det var en stor omställning, berättar han och ler åt minnet.
Idag är han en känd gitarrist och pedal steel-musiker. Han spelar i Tonbruket och i Johan Lindström septett som fick P2:s jazzkatten 2019.
Han har dessutom producerat och arrangerat mer än 25 skivor de senaste tio åren. Rebecka Törnqvist, Ane Brun, Freddie Wadling, Totta Näslund, Titiyo och Anna Ternheim är några av dem han har samarbetat med.
Han vill inte beskriva sin musik som jazz, även om det finns influenser från jazzen.
– Jag har alltid varit intresserad av olika ljudbilder. Som Beatles och Pink Floyd, jag kan fundera över hur de har gjort och varför det känns som att färdas i en film.
Vad betyder musik för dig?
– Det är en stor fråga. Musik betyder i princip allt. Det finns kort på mig när jag är två år gammal och står framför grammofonen med hörlurar. Musik tar aldrig slut. Det finns alltid nytt att upptäcka.