Wilmer Heikkilä från Gammelstad har börjat sista året på Bodens musikgymnasium och på fredag vid 13-tiden ska han och de andra eleverna vara i Stockholm och sjunga för kungen som firar 50 år på tronen.
– Vi fick frågan och nu håller vi på att öva för fullt, berättar han.
Även en gymnasiekör från Lund ska sjunga samt radiokören och två barnkörer.
De kommer att hålla till på borggården och SVT sänder direkt.
Själv har han blivit tilldelad några takters solo i en sång som heter Silvertunga.
– Det känns väldigt kul – en riktigt stor grej, både att sjunga för kungafamiljen och att SVT är där och live-sänder. Hela gymnasieprogrammet går omkring i korridorerna nu och pratar om det hela dagarna.
Nervöst?
– Ja, vi är allihop nervösa. Eftersom de andra är från Lund har vi inte haft någon möjlighet att öva ihop än, så när vi kommer till Stockholm har vi bara en dag på oss.
Sedan hinner han bara hem så är det dags att ladda upp för nästa stora grej. 23 september har han en solokonsert tillsammans med Lennart Johansson i Kulturens hus. Precis som ifjol har de också med sig ett kompband.
– Det blir femte gången så det är lite jubileum kan man säga.
De två första gångerna var han gossopran, numera är han baryton.
Det blir en blandning av låtar, både några favoriter och en del nya.
Och så mitt i alltihop har han ställt upp i tv-programmet Idol där han förra veckan skymtade leende med en guldbiljett i handen.
– Ja, det var jättekul. Idol är aldrig något jag kollat på, så jag kan inte säga att det är en dröm som går i uppfyllelse, men det var jättekul att komma dit och höra att juryn tycker att min röst är något att ha.
Vad sa de till dig?
– De pratade om att jag hade en musikalröst.
I skrivandes stund har slutaudition, som också är förinspelad, inte sänts än och Wilmer Heikkilä har själv inte koll på när det blir.
Du får inte säga hur det går antar jag?
– Nej, precis.
Var det nervöst?
– Jo, lite grann. Om det sänds på tv är det ju många som ser.
Det var hans flickvän som fick honom att börja titta på Idol förra säsongen, innan dess har han aldrig sett det.
– Jag blev sugen att söka när jag såg alla andra ungdomarna i min ålder som sökte. Vill man bli artist så är det ju bra publicitet, även om man inte vinner.
Han och flickvännen Mirja Andersson går samma gymnasieprogram, så det blir mycket sång för dem båda under dagarna.
Brukar ni sjunga duett?
– Nej, faktiskt inte, bara någon liten grej på skolan. Men vi över mycket kör hemma och jag brukar hjälpa henne med hennes sångläxor och spelar piano till dem.
Är du fortfarande lika intresserad av sång?
– Absolut, det är jag verkligen. Jag och Lennart har precis suttit och funderat på om jag ska skriva egen musik i framtiden. I så fall blir det troligtvis inte helt själv, utan i samarbete med Lennart.
Han tänker satsa vidare på musik efter skolan med siktet inställt på att bli musikalartist.
– Jag har sagt att jag har velat det ända sedan jag var 12 år, så jag skulle inte bli förvånad om det blir så.
Däremot kanske det dröjer något år innan han lämnar Luleå. Han vill gärna hinna jobba och spara ihop lite pengar för att slippa ta så mycket studielån. Men det är också något helt annat som håller honom fast.
– Jag är med i U21-landslaget i kanotpolo och om jag ska ha chansen att få komma med och tävla i VM är det bättre att jag är kvar i Luleå lite till, för här är kanotpolo stort.