"Vi ska gå ut och dricka lite drinkar. Men jag tror inte jag ska avslöja var", säger Tomas Andersson Wij inför avslutningsfesten.
Tomas Andersson Wij sitter i hotellfoajén och har inte fått rumsnyckeln ännu. Men det är inget som den 52-åriga stockholmaren bekymrar sig över, direkt efter mötet med lokaltidningen ska han vidare ut på stan och träffa en kompis på lunch.
Det gäller att ta vara på tiden, för snart är turnén slut. Om bara några timmar.
– Det har varit en rejäl resa, från Ystad hit. Den har varit väldigt lustfylld. En del turnéer kostar på mer än andra, men den här har kostat väldigt lite, konstaterar han.
För att vara en så flitig Luleåbesökare har det gått lång tid sedan förra besöket i stan för Tomas Andersson Wij. Det har gått fem år sedan förra spelningen i Kulturens hus, en mörk februarikväll med hela turnén framför sig. Nu är det solbrillor på och sista kvällen med gänget.
– Jag har börjat få lite separationsångest. Jag märkte det i Skellefteå när började förlänga låtlistan för att det snart är över, säger han.
Förekommer hyss under sista spelningen?
– Jag har hört en del skräckhistorier, om att trummisen skulle gå och dra ner byxorna på Tomas Di Leva och sådant. Men det har jag aldrig varit med om själv, jag tror det dog med 90-talet (skratt). Det har inte varit några "pranks", mer att det är fest efteråt.
Är det bestämt vad som händer i kväll?
– Ja. Vi ska gå ut och dricka lite drinkar. Men jag tror inte jag ska avslöja var ...
Artisten har hunnit släppa tre fullängdsalbum sedan förra besöket i Luleå.
Sedan starten för 26 år sedan har Tomas Andersson Wij återvänt till stan och vet ungefär var han ska gå för att få till en bra avslutningsfest.
Vad har du för bild av stan?
– Jag tror att bilden av Luleå är lite präglad av Jari Happalainen och Matti Alkberg. Det är hockey och jämfört med Umeå känns det lite hårdare, lite punkigare. Känslan är att det är kärvare här.
Tomas Andersson Wij på plats i Luleå. "Jämfört med Umeå känns det lite hårdare, lite punkigare. Känslan är att det är kärvare här".
Sedan förra besöket har artisten hunnit släppa tre fullängdsalbum och har mängder av låtar att välja på inför kvällen.
– Folk skriver till mig inför varje konsert och önskar låtar och det är klart att man vill göra folk glada. Men jag har märkt med åren att om jag ska tycka att det är kul och vara bra på scenen måste jag spela låtar jag vill spela. Man måste vara lite sträng där. Vissa låtar känner man bara för att inte spela, säger han.
Under avslutningen får Luleåpubliken någonting som ingen annan bjudits på under turnén.
– Jag slänger in två nya låtar för kvällen, som har lite geografisk koppling till området. Det kommer hela tiden in nya låtar som de får repa in på soundcheck, det är ett bra sätt att inte låta det bli för bekvämt. Det måste vara lite djupt vatten hela tiden
Vilka låtar slänger du in?
– Jag vill inte säga det, de som kommer i kväll får se det.