Recension: Ström bjuder pÄ charmiga lunchdikter

Tid och rum. Poeten Eva Ström rör sig i tid och rum, mellan kontinenter i sin senaste diktsamling "Lunchdikter".

Tid och rum. Poeten Eva Ström rör sig i tid och rum, mellan kontinenter i sin senaste diktsamling "Lunchdikter".

Foto: Kennet Ruona

Lyrik2016-02-12 07:00

De amerikanska rödhakarna,

ekorrarna och lekplatserna

Àr alla olika mot dem jag Àr van,

jag sitter nÀra Metropolitan


Svenskar som besökt USA kÀnner igen upplevelsen, djur och trÀd ser annorlunda ut Àn i Sverige, ibland nÀstan lika men inte exakt. Den citerade strofen inleder en av Eva Ströms Lunchdikter, som hon kallar den första delen i sin nya bÄde innehÄllsrika och kontrastrika diktsamling Och morgonen redan stark och vaken omkring dig. Lunch poems heter en av New York-poeten Frank OŽHaras böcker, som innehÄller snabbt skrivna spontana ögonblicksbilder frÄn storstaden.

Eva Ströms charmiga lunchdikter Àr skrivna i samma gladlynta anda. Vi fÄr följa hennes diktjag som flanerar omkring i New York och roat iakttar myllret av mÀnniskor.

Frank OÂŽHara, som tydligen var hennes vĂ€n, hyllas i dikten FarvĂ€l Frank : ”och jag Ă€r vid liv tillsammans med dig, fylld av orolig glĂ€dje”. O’Haras tragiska död – han dog endast 40 Ă„r gammal 1966 efter en bilolycka – ger dikten allvar och djup.

NÀsta avdelning i samlingen, Achill sound innehÄller en svit dikter med irlÀndska motiv. Ström bodde som stipendiat en sommar i Heinrich Bölls stuga pÄ Achill Island vid irlÀndska vÀstkusten. Som ung soldat lÀste Böll en irlÀndsk dikt som kom honom att lÀngta bort frÄn krigets vedervÀrdigheter till en lugn och fridfull plats, och som sÄ smÄningom ledde till att han skaffade en bostad pÄ den avlÀgsna ön.

Böll upptrÀder ocksÄ i flera dikter och hans berÀttelse Wanderer kommst du nach Spakomprimerar Ström till en dikt pÄ tio rader om en soldats grymma öde. Andra texter inspireras av personer och hÀndelser i den irlÀndska historien. En dikt hÀmtar stoff frÄn den fruktansvÀrda hungersnöden pÄ 1840-talet, en annan med den flertydiga titeln Graceland berÀttar om den mÀrkliga kvinnan Grace O,Malley, en legendarisk piratdrottning pÄ 1500-talet som kom i konflikt med den engelska Elisabeth I.

En tredje avdelning, som Ă€r bokens mest kryptiska, bĂ€r titeln Quiet rose. Jag fĂ„r inget fotfĂ€ste i denna diktsvit, men fascineras av vackra och överraskande textrader som ”Det finns en indian som bara visar sig i mörkret/ Han har glödande huvud, han har en vĂ„ldsam fjĂ€derskrud
”

Den sista diktsviten, ImaginÀra minnen, Àr mera genomskinlig och omvÀxlar dikter med kortprosa om Älderdom och död men ocksÄ om vÄr tids terrordÄd och flyktingkatastrofer.

En bistert osentimental kyrkogÄrdsdikt om liv och död, Slutna ögonlock, hör till höjdpunkterna i denna lÀsvÀrda bok:

Urnlundens slutna ögonlock

hÀr bor de stadigaste hyresgÀsterna

de som aldrig flyttar

Den som vandrar lÀngs de skuggiga gÄngarna

tÀnker inte pÄ annat Àn krattor och isbegonior

smÄ spetsiga vaser som körs ner i sanden

tÀnker inte blicka över muren

dÀr de utgÄngna gravstenarna ligger sönderslagna

utan att en ropa sitt ”Cast a cold eye” till

den som rÄkar gÄ förbi

För Àven om jaget bara Àr en illusion, en konstruktion

ett tillfÀlligt samspel i ett neurologiskt nÀtverk

fanns det ÀndÄ till en tid, lyckligt, panikslaget, slÀntrande

slösande bort sina dagar, resande, Àtande, grubblande

skrivande, dikter som dessa, bÀttre och sÀmre.

”Cast a cold Eye” syftar pĂ„ inskriptionen pĂ„ den irlĂ€ndske poeten Yeats gravsten:

Cast a cold Eye

On Life on Death

Horseman pass by

För mÄnga Är sedan stod jag i regnet vid Yeats grav och begrundade budskapet tillsammans med en grupp svensklÀrare som Folke Isaksson förtjÀnstfullt guidade, en annan poet som Àlskade Irland.

Lyrik

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!