von Hausswolff siktar mot hjärtat

Den starkaste rösten på gratisfestivalen Musikens makt kan tillhöra 24-åringen Anna von Hausswolff. Hennes dramatiska pop tar sikte rakt mot hjärtat och vägrar släppa taget.
- Mina låtar består helt och hållet av genuina känslor. Till vardags är jag väldigt optimistisk, öppen och glad. Men i musiken är alla känslor tillåtna och jag utgår alltid ifrån dem, säger Anna von Hausswolff som jag intervjuar via telefoniapplikationen Skype. Hon sitter på favoritkaféet i Köpenhamn med en bärbar dator och lutar sig tätt mot webbkameran och mikrofonen för att synas och höras. Favoritställe
Hon lyfter upp datorn och snurrar den i 360 grader för att visa upp den något suddiga och underexponerade omgivningen. Anna sitter ensam vid ett bord, men en bit ifrån henne sitter några medelålders danskar och fikar (och blänger in i kameran med besvärade miner när den riktas mot dem). Anna von Hausswolff skrattar. - Sådär. Nu har du sett hur det ser ut. Mitt absoluta favoritställe, säger hon. Låtarna, som Track of Time från albumet Singing from the Grave, är minnesanteckningar där von Hausswolff kapslat in känslor som sedan kan tas fram vid ett passande tillfälle. Som exempelvis på scen i Luleå. - Det är en personlig dagbok i form av musik kan man säga, säger hon. En dagbok som alla får läsa. Känslorna finns i musiken, men låtarna går inte in i detalj om hennes liv. Ett liv som är något splittrat då hon kombinerar arkitektstudier på Chalmers med artistlivet. - Det är väldigt svårt. Jag vill spela mycket, men det är komplicerat när man brinner för två saker. Jag kanske måste ta ett sabbatsår från studierna. Harvade
Det var inte många år sedan som hon harvade i replokalerna med diverse band. Det första solouppträdandet gjorde hon 2008. - Jag känner mig inte alls färdig som artist. Jag vill känna att jag får inspiration och får vara kreativ. Dessutom måste jag befinna mig i en bubbla för att kunna skapa musik. Det kan bli svårt om jag blir väldigt populär. - Jag är i början av någonting, tillägger hon. Finns det någon risk att du försvinner från musiken och väljer arkitekturen? - Nej, jag skulle aldrig försvinna från musiken. Däremot kanske jag försvinner från den offentliga scenen. Hur resonerar du kring var någonstans du vill
synas? - Det gäller att vara selektiv. Jag väljer att synas i sammanhang där jag kan vara mig själv. Allsång på Skansen är exempelvis ett arrangemang som jag vill undvika. Det är inte "min bag", säger hon. von Hausswolff har blivit varmt emottagen av den svenska kritikerkåren. Albumet har först och främst fått fyror och femmor i betyg. När de negativa kommentarerna kommer så känns det fortfarande inuti henne, förklarar hon. - Jag fattar inte varför en viss Göteborgsrecensent befann sig på min spelning vid Way out west om han från början inte ens tycker att mina låtar är bra. Vilken idiot, säger hon med glimten i ögat. Av en annan recensent har hon blivit kallat "hysterika". Utöver det har de flesta varit snälla eller hänförda. Hur det går i Luleå återstår att se. När vi bestämmer oss för att runda av lyfter von Hausswolff kaffekoppen. - Skål. Gültzauudden väntar på en stor röst.