På Lindbergs konst och ramar hänger Britta Marakatt-Labbas broderitavlor redo inför helgens premiär.
Utställningen namn "Från ljus till mörker" förklarar upplägget: i det dussintal bilder som visas på galleriet lyfter hon fram de klanger hon menar finns i bilderna. Hon jämför sin konst med musik.
– Det som jag upplever i Norrbotten under november och december är spännande, när dagarna successivt förändras och blir kortare. Och sedan kommer hela den här stjärnhimlen, och norrskenet är inte att förglömma. Lyssnar du noga kan du höra symfonin i färgerna, säger hon.
Bilderna är rika både vad gäller material och detaljer. Bilderna föreställer samiska vardagshändelser med inslag av mytologiska fenomen.
– Mitt sätt att jojka är med berättande bilder. Jojk har ju ingen början eller slut, och så kan man se på mina bilder också, en serie av bilder som fortsätter i det oändliga
Det var i oktober för två år sedan som idén om utställningen började gro. Hon tilltalas av hösten och mörkret.
– De flesta verkar tycka att det är allmänt jobbigt när mörkret kommer. Men jag har aldrig har haft problem med mörkret, och det är nästan så att jag varvar ner när vi går mot hösten. Min bästa arbetstid infaller nu från oktober till mars, säger hon.
När ljuset kommer tillbaka till våren sker det snabbt och på ett sätt som gör att ögonen inte hänger med. Vinterns mörker smyger sig på långsamt däremot, menar hon.
– Och jag är en långsam person, från det att jag får en tanke till att jag förverkligar själva idén
I år medverkade Britta Marakatt-Lubba på Documenta, som anses vara världens främsta arena för samtidskonstnärer.
– Det har tagit lång tid att smälta att jag faktiskt har varit där. Det var otroligt häftigt, säger hon.
Karl Petersen tittar in i lokalen medans intervjun pågår. De växlar några ord.
– Han tycker jag är blygsam, skrattar hon när hon är tillbaka.
Han har just kallat hennes för en världskonstnär. Efter Documenta har förfrågningar regnat in från gallerier och museer över hela världen, från Indien till New York. Hon menar att det är smickrande, men vill samtidigt inte stressa fram några beslut kring samarbeten. 2019 kommer en större utställning ta plats i Lund. Men hon är precis lika glad för att visa sin konst hemma i Norrbotten.
– Det är väl lika fint att visa sin konst i Luleå eller Korpilombolo, eller var som helst. Där folk vill se på konst, säger hon.
En sak är hon dock säker på.
– Det skulle vara kul att samla alla de bilder jag gjort i en retrospektiv utställning. Det skulle jag vilja se under min livstid.
bjorn.nystrom@norrbottensmedia.se