Välkommet komeditillskott

Och ja, är det något jag saknar häruppe är det ståuppkomik. Men nu fick vi gräddan av Sveriges ståuppare - Johan Glans, David Batra, Petra Mede, Lennie Norman, Henrik Schyffert, Johan Rheborg och Peter Wahlbeck - på en och samma gång. Det vore trevligt om sådana här lustigkurrar kunde komma hit oftare, för enmansshower. Varför måste standup-komedi vara ett huvudstadsfenomen? De sju komikerna fick ungefär en kvart var att få oss att skratta. Man tänker att turordningen är ett slags rangordning. Får Lennie Norman inleda eftersom han anses vara den som folk är minst intresserad av? Så här strax efter showen kommer jag knappt ihåg vad hans material gick ut på. Han är den i gänget som knyter an sin humor till aktuella händelser, svininfluensan och chefslöner, lite som en blekare Jay Leno. Det var lite gnälligt och samtidigt småroligt. När Johan Rheborg följer upp honom med sin anala monolog om hur män över 40 får lite andra upplevelser hos doktorn än de som är yngre ("När man är över 40 ska doktorn trycka upp Clas Ohlson-katalogen i arslet") blir Norman lite överkörd. Det är ett tacksamt (och ja, lågt) ämne. Personligen har jag inga problem med snuskig humor som chockerar. Man får ibland höra att Henrik Schyffert är överskattad som komiker, men det var förmodligen han som fick publiken att skratta högst när han berättade om Christer Sjögren och hans groupies. Tydligen ska kvinnor ha attackerat Vikingarna med sina sköten under 40 år av turnerande, och Sjögren har gladeligen (med sin förhud som är tjockare än huden på fotsulan) gjort dem glada och nöjda. Peter Wahlbeck berättade om hur han var punkare och akvarist på 1970-talet. Han är den enda i gänget som klarar sig bra även när hans material haltar. Han är rolig att lyssna på - och att titta på. Han fick in några fullträffar, bland annat när han tyckte att en tjej i publiken hade gjort rätt som valt en fulsnygg kille. Fulsnygga killar håller tydligen längre eftersom man alltid kommer att tänka "är han ful eller är han snygg?". Snygga killar är bara snygga hela tiden, och det blir tråkigt. Mede är den minst rutinerade, och det märktes. Hon har dock en stil som kan formas till något eget med tiden. Batra och Glans gjorde jämnstarka insatser, som proffsen de är. Som helhet uppskattade jag Big Comedy. Förmodligen är det bara 40 procent av skämten som träffade riktigt ordentligt, men det räcker för mig en onsdagskväll. Vi behöver mer komedi i Luleå.

Välkommet komeditillskott

Henrik Schyffert och Johan Glans gör sig lustiga över Luleås brist på nöjesutbud.