Till storms mot rådande retorik

Att samhället utgår från människan och inte tvärt om är en insikt som glömts bort under 1900-talet. Inte minst inom vetenskapen. Det hävdar sociologen Antoni Lindgren som i en ny bok säger sig lägga grunden till en ny vetenskap.

LULEÅ2006-05-20 06:30
Den fria forskningen i Sverige är hotad, påstod i förra veckan flera forskare i radioprogrammet Kaliber, som än en gång genom tålmodigt journalistiskt arbete förmått röra om i grytan. <BR>Till grund hade Kalibers redaktion en undersökning där 2.000 professorer fått svara på frågor om villkoren för den fria forskningen i Sverige. Sverige har fler forskare än någonsin, men själva tycker de sig inte stå fria. De offentliga basanslagen till svensk forskning har inte ökat på ett kvarts sekel. I dagsläget svarar storföretagen för 72 procent av anslagen, medan universiteten satsar 21 procent. Hälften av de tillfrågade professorerna säger att deras forskning är mer eller mindre politiskt styrd.<BR>Därför hajar man till när man läser en bok, skriven av en sociolog och forskare på Luleå Tekniska Universitet utgiven på eget förlag. I boken Människan och samhället med underrubriken Till kritiken av den senmoderna retoriken går Antoni Lindgren till angrepp mot vad han anser vara en alltför styrd samhällsvetenskap. En samhällsvetenskap som utgår från en rad vedertagna ?sanningar? uttryckta genom språket snarare än utifrån ett fritt tänkande.<BR><STRONG>Måste upptäcka det verkliga<BR></STRONG>Den tanke han själv lanserar i boken handlar om ?överensstämmelse? mellan människa och samhälle, något han menar är början till en ny vetenskap om ?det goda samhället? och ?det goda livet?.<BR>? Samhället är politik som rättfärdigas genom en ideologi, just nu en liberal kapitalistisk ideologi. Det verkliga samhället lever vi i till vardags. Det utgörs av människor omkring oss, våra egna tankar och känslor, det som får oss att må bra eller dåligt, vara lyckliga eller sorgsna, friska eller sjuka. Det är i det verkliga livet det goda samhället finns, om det är ett gott samhälle. Men för att kunna skapa det goda samhället måste vi först upptäcka det verkliga, alltså måste vi ta tillbaka det från de rådande ideologierna, säger Antoni Lindgren och tillägger att det var för att skapa just ?det goda samhället? som samhällsvetenskapen en gång kom till.<BR><STRONG>Legimiterar utan analys<BR></STRONG>Bokens underrubrik anspelar, i all blygsamhet skriver Antoni Lindgren, på Karl Marx berömda verk Till kritiken av den politiska ekonomin från 1859.  Marx syfte den gången var att komma med en bättre analys av dåtidens samhälle än vad han ansåg att de politiska ekonomerna presenterade. De, som i hans tycke, var förblindade av samtiden. I stället ville Marx se förbi den rådande retoriken för att kunna göra en bättre och ?sannare? undersökning av samhällsförhållandena.  <BR>Samma tankar går igen i Antoni Lindgrens bok, men hans utgångspunkt är sociologin och inte ekonomin. <BR>? De sociologiska analyserna av samhället som ska visa på problemen och de möjliga lösningarna har i stället för att vara progressiva och samhällsförbättrande, som de en gång var i sin historiska början, länge visat karaktärsdrag av det slag som Marx vände sig emot. Man beskriver bara det givna samhället, man legitimerar det därmed, analyserar det inte, visar inte på alternativen, lösningarna, de möjliga utopierna, säger Antoni Lindgren.<BR><STRONG>Tala väl och sant</STRONG><BR>I boken påminner han om att företagandet under upplysningstiden betraktades som en social funktion som var till för samhället och jämför det med nutidens rådande uppfattning där de privata företagarnas vinster får definiera ett samhällsintresse.<BR>Retoriken är det verktyg vi har för att ?komma överens? om samhället. I ordets tidiga historia handlade det om att tala väl, men också sant. Med åren har ordet fått en annan betydelse och Antoni Lindgren tycker att det är just den rådande samhälleliga retoriken som gör att människan inte upplever att samhället överensstämmer.<BR>? Redan Platon och Aristoteles insåg problemet med en retorik som emellanåt skulle komma att användas till att vilseleda människor i en demokrati. Därför måste vi förhålla oss kritiska till vad som sägs, inte bara acceptera allt som sanningar eller naturfenomen. Man kan naturligtvis betrakta fenomen som utslagning som ett tecken på att samhället inte överensstämmer med människan. Men i dag gör vi tvärtom ? vi ser i stället att vissa individer inte passar in i samhället. <BR>Sociologerna borde vara folkbildare, anser Antoni Lindgren, som genom sin bok säger sig vilja ställa psykologin, pedagogiken och sociologin ?på fötterna igen? för att därmed ha en chans att formulera lösningarna på de verkliga samhällsproblemen.<BR>I Människan och samhället har han lagt en bred grund kring sina funderingar om tillståndet i dagens samhällsvetenskap. I nästa bok, som han planerar ge ut till sommaren, tänker han gå djupare in i frågeställningarna.<BR>Men varför ger han som etablerad forskare ut en bok på eget förlag?<BR>? Jag har skrivit mängder av akademiska så kallade ?papers? i ämnet, så jag jobbar på även inom den akademiska världen. Men skriver gör jag för att jag måste och en bok därför att jag vill bli läst.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!