Sjömärken hjälper oss att navigera i historien

I foajén på Norrbottens museum tronar under sommaren ett sjömärke av ett lite ovanligare slag. Visserligen är också det här märket tänkt som en hjälp vid navigering, men här handlar det inte om konsten att hitta rätt till sjöss utan mer om att hitta vägen till historien och till kustkulturens människor.
I själva verket handlar det om en utställningsskärm där besökare får möta skärgårdens människor på bild och i korta texter. Dessutom ska varje utställningsskärm innehålla en mediaport där man via sin mobiltelefon eller en bärbar dator kan se filmer, lyssna på samtal, intervjuer och berättelser. Nya möjligheter
Sjömärket med utställningsskärmarna ingår i utställningen Möten med skärgårdens människor som skapats av filmaren, fotografen, författaren och skärgårdskännaren Boris Ersson som nu tillsammans med Norrbottens museum går vidare med sina idéer om bevarandet och utvecklingen av Bottenvikens kustkultur. - Norrbottens museum är huvudman för en förstudie som vi nu gör för att återföra en del av alla de berättelser jag samlat genom åren tillbaka till skärgården. Tanken är att vi ska försöka få med alla kommuner, landsting och länsstyrelser på båda sidorna om Bottenviken för att bland annat skapa ett nät av permanenta utställningar, både på fastlandet och i skärgårdsmiljöerna, säger Boris Ersson som tillsammans med sin parhäst, grafiska formgivaren Alf-Arne Harjo, tagit fram prototypen till sjömärket. Ny teknik innebär nya möjligheter och via skärmarnas mediaportar finns inte bara förutsättningar att komma närmare kulturhistorien. Där ryms också närheten till dagsaktuella frågor. - Information av olika slag kan finnas tillgänglig där, men jag kan också tänka mig att där kan pågå debatter kring frågor som rör skärgården. Kanske tävlingar om årets bästa skärgårdsbild - det finns egentligen få begränsningar, säger Boris Ersson. Den förstudie som nu inleds på Norrbottens museum kommer bland annat att söka svaret på hur många som är intresserade av att ingå i nätverket. Senast Boris Ersson gav sig i kast med att samla ihop Bottenvikens beslutsfattare till det stora projektet Mare Botnicum gick det bra. Den gången fick han och Föreningen Norden ihop inte mindre än 40 intressenter och dessutom EU till projektet som pågick i fem år och som bland annat resulterade i ett 30-tal radioprogram, tv-serier i både Sverige och Finland, åtskilliga fotoutställningar och föreläsningar och ett arkiv som vid det här laget består av 25.000 stillbilder och 150 timmar intervjuer och praktverket På äventyr med Måsen. Hann fånga berättelser
- Jag har aldrig tänkt turism eller guideböcker och sysslar inte med reklam. Jag har sett på det här som på en slags räddningsaktion för kustkulturen. Många av de människor jag intervjuat i skärgården är nu döda, men jag hann fånga kvar deras berättelser, säger Boris Ersson och visar upp några av alla dem han mött genom åren i sin sommarutställning på Norrbottens museum. På en bild står Agnes Karlsson verksam på Junkön, på en annan har den legendariske finske säljägaren Armas Tolsa tagit plats vid köksbordet i sin lilla fiskestuga. I montrar har Boris Ersson samlat "magiska föremål" som han fått i gåvor av människor han mött i skärgården. - Här är till exempel båtbyggaren Nils Kronholms träskål. Den var det första arbete han gjorde i trä innan han började bygga båtar hemma i Jakobstad. Den täljde han under krigets långa bombnätter, mest för att sysselsätta sina darrande händer. Kritisk kvinna
På bilderna finns också dagens skärgårdsbor. Båtbyggaren Jan Backman som en gång gick som lärling hos just Nils Kronholm och som senare fick ta över båtbyggeriet och Jenny Karlsson, barnbarn till Agnes och anställd inom kustbevakningen. Idén till sjömärket och utställningarna fick Boris Ersson på Ulvön efter en bildvisning. - Det kom fram en kvinna som tackade för tv-serierna, boken och bilderna. Men hon sa också att hon var kritisk till att jag kom till dem, hämtade berättelserna och for vidare till andra platser och visade upp det jag hittat. Du ska ju ställa ut berättelserna här hos oss, sa hon, och jag kände att hon hade helt rätt. I många år har Boris Ersson arbetat nära Alf-Arne Harjo som bland annat driver webbportalen Bottenviken.se. Den startade han för tio år sedan efter att ha flyttat från Trondheim till Luleå och köpt sig en båt. 300 nya öar
- Intresset växte snabbt, båtklubbar och kommuner hörde av sig och ville vara med. På den tiden fanns nästan ingenting på nätet om skärgården här uppe, säger Alf-Arne Harjo, som i somras bland annat kunde förse Luleå skärgård med 300 nya öar. - Det visade sig helt enkelt att ingen riktigt räknat, så då gjorde jag en ordentlig genomgång. Eftersom Harjo också arbetar med information till norska semesterfirare i norr via sajten Sverigeferie.se har han också passat på att översätta all information om Luleås skärgårdsöar till norska, trots att Luleå kommun är den enda kustkommunen i Norrbotten som inte ger något ekonomiskt stöd till Bottenviksportalen. - Vi gör ju det här för att vi tycker att det är viktigt. Får vi alla kommuner med oss blir det här naturligtvis otroligt användbart, både för dem som söker information och för dem som vill ge information. Som besökare eller båtfarare i skärgården tänker du inte på i vilken kommun du befinner dig, du är ute efter att få veta något om platsen där du befinner dig. Och om alla delar på kostnaderna blir det billigare för var och en. Man får ett hus, men betalar bara för farstun.