Saxofonerna fick ta ett steg fram

Saxofonen lever för det mesta ett undanskymt liv inom den klassiska musiken. Så dock inte under torsdagskvällens konsert i kulturens hus då den berömda Raschérkvartetten gästade Luleå. Med sig hade de ett specialskrivet verk,

Foto:

LULEÅ2008-01-25 01:45
Kammarkonsert för saxofonkvartett och stråkar, som uppfördes för första gången på svensk mark skrivet av den brittiske kompositören Sally Beamish. Styckets inledande sats är en snabb, rytmisk skapelse där ensemblespelet i kvartetten verkligen är lysande. Beamish har använt sig av olika satser från Bachs Brandenburgkonserter som förlaga. Detta är inte helt lätt att följa, men sättet att angripa dynamiska skiftningar tycker jag påminner om Concerto grossons struktur. Verkets andra sats inleds med sopran- och altsax. Och vilken klang. Den blir en känsla av vall-låt, signaler från de skotska bergen. Ett mycket vackert tema som smyckas ut . Till detta har Beamish lagt ett citat från den sjätte Brandenburgkonserten som basstämma. Kombinationen är lysande och jag tror att det var många med mig som tycker att detta var ett magiskt ögonblick under konserten. Styckets avslutande sats är åter en rytmiskt virtuos och och samspelsmässig höjdpunkt. Dessutom är samspelet med Petter Sundkvist och Kammarorkestern mycket bra. Jag tror ju att när den utlovade skivan på detta stycke kommer ut och man får chansen att verkligen lära sig stycket kommer det att växa ytterligare men redan nu kan jag bara konstatera att ett roligt och vackert standardverk för saxofonkvartett har skapats. Efter paus tar sig Kammarorkestern an Igor Stravinskijs Balletmusik Apollon Musagéte. Jag kan inte låta bli att vara lite kluven inför Stravinskij. Denne man som skapade Eldfågeln och Våroffer runt 1910 och sedan, 15 år senare, skriver musik som denna balett. Det är som om han kom på sig själv med att ha varit lite för generös med idéer och därför måste ransonera sig. Här är vi i ett ganska litet format och tonspråket betydligt mer traditionellt. Men så glimtar han till, plötsligt kommer det ett ackord som inte verkar passa in, en meloditon som nästan låter fel. Man blir på helspänn. Denne akademiske, kruttorre man, ville kanske att vi skulle ha något att fundera över. Kanske skrattar han i sin himmel åt oss när vi rycker till över dessa infall.
Konsert med Norrbottens Kammarorkester. Solister: Raschérkvartetten Dirigent: Petter Sundkvist Verk av Martinu, Beamish och Stravinskij Kulturens hus
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!