Hej Anna, ett grattis är väl på sin plats!
– Ja, tack tack. 25 år är ganska fränt faktiskt. Det var inget mål i sig när vi började. Och vi har heller inga planer på att sluta.
Har det infunnit sig någon treårstrots, tonårskris eller liknande?
– Nä, inga direkta hinder har vi stött på. Och det har inte varit särskilt svårt att hålla ihop. Ibland har vi visserligen spelat mer, ibland mindre. Beroende på barn och jobb och såna saker.
– Vi spelade som mest när vi jobbade med Ronny Eriksson. Och under somrarna blir det alltid en hel del festivaler. Men annars tar vi de gig som vi tycker är roliga.
Hur blev det ni egentligen?
– Det låter kanske lite klyschigt men vi är sprungna ur jammen på Stadspuben. Jag och Leo träffade Kristina där och började spela ihop. Vi behövde en till gitarrist så vi frågade brorsan, Anders. Micke blev fast medlem i mitten på 90-talet då vi spelade som mest med Ronny.
I oktober släppte ni ert tredje album, In a blue mood. Känner man igen er?
– Ja, absolut. Fast jag tycker soundet är mycket bättre än tidigare. Mycket tack vare Lennart Östlund som mixat den. Han har jobbat med både ABBA och Led Zeppelin så det känns häftigt. Och det har varit roligt att lägga ansvaret i någon annans händer.
– Annars tycker jag att skivan är ganska varierad. Vi är ju två leadsångare. Och så är det både eget och andras material. Som man ju ofta har inom den här genren.
Ja, ni har ju varit med ett tag – hur mår bluesen idag?
– Det har väl gått både upp och ned. Speciellt i olika städer under olika perioder. Men i sin helhet mår bluesen ganska bra där den puttrar på i sin subkultur. Den är ganska konstant och ganska opåverkbar. Inte så trendkänslig.
Vilket är det starkaste minnet från den här tiden som gått?
– Oj, det finns ju så många med jag måste nog säga Ryssland 2009. För den totala upplevelsen. Vi spelade på en festival i Arkhangelsk och alla ens fördomar kom på skam. Det var väldigt bra ordnat och publiken gillade oss.
– Sedan alla tv-inspelningar med Ronny. Det var häftigt att vi som bluesgrupp fick agera husband och att programmet (Lid i natt) visades i så många länder.
Hur länge till kör ni?
– Ja, haha, Rolling Stones firar ju 50 så vi kan ju inte falla före dem. Nä, men det är fortfarande kul att spela och det finns inga som helst planer på att lägga av.
Fotnot: Ramblin’ minds är ofta förstärkta med Horny minds som består av Tomas Johannesson och Stefan Tjerngren på saxofon. Så även ikväll. Medverkar gör också pianisten Mathias Lundqvist, samt ett antal gästartister som Björn Sjöö samt Maria och Björn Erixon.
Ramblin' minds firar 25 år
Ramblin' minds gör en Rolling Stones – fyller år och slår på stort. De 25 åren som band firas med ny platta och stort kalas på Kulturens hus ikväll.Duo nöje ringde upp Anna Wedin, basist och sångare i bandet.
Ramblin' minds.
Foto: Sara Moritz
Ramblin' minds
Bildades: 1987.
Kommer från: Luleå och Piteå.
Består av:
Anna Wedin – bas och sång
Anders Wedin – gitarr och sång
Katarina Pettersson – trummor
Leo Holmberg – gitarr och sång
Mikael Bäckman – munspel
Diskografi: Strollin (2000), In a sober mind (2005) och In an blue mood (2012).
Kuriosa: Jobbade under 90-talet frekvent med Ronny Eriksson med vilken de släppte två plattor, några singlar och även agerade husband åt i tv-showen Lid i natt.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!