På uppdrag av Justiekanslern bedrivs en förstudie på Luleå tekniska universitet med anledning av att samebyarna Ran, Unna Tjerusj, Baste Cearru och Sirges lagt in en stämningsansökan mot staten där de hävdar urminneshävd mellan 1500-1750-talet på mark, jakt och fiske.
I skuggan av Girjasmålet, där Högsta domstolen fastställde att samebyn har ensamrätt att förfoga över och upplåta småviltsjakt och fiske inom samebyns område ovanför odlingsgränsen, har fler samebyar stämt staten.
Därför har en forskargrupp på Luleå tekniska universitet fått i uppdrag av Justitiekanslern att ta fram historiska fakta i målet, det vill säga, kan de fem samebyarna mellan 15- 1750-talet hävda urminneshävd för områdena mot bakgrund av historiska källor, forskning och eventuella historiska kunskapsluckor.
– Vi vet att detta är politiskt sprängstoff. Därför har vi värnat vår objektivitet och hittat många kunskapsluckor. Det finns en ytterst begränsad kunskap om det förflutna, vilket gör att beslut som berör väldigt många kan fattas på fel grunder och skapa konflikter. Kunskap gynnar alla, säger Dag Avango, professor i historia och ämnesföreträdare för den historiska avdelningen på Luleå tekniska universitet.
Tillsammans med sin forskargrupp har han redan lämnat in forskningen av historiska källor inför rättegången Talma sameby mot staten.
– I Girjasdomen fastställde Högsta domstolen att endast samer befolkat området från 1500-1750. Det kan vi inte fastställa inom Talma sameby. Snarare har vi via historiska källmaterial sett en mer komplex sammansättning med en finskspråkig befolkning som nyttjat markerna på liknande sätt som nomadiserade samer, säger Dag Avango.
Nu har samma forskningsgrupp fått i uppdrag av Justitiekanslern att göra en historievetenskaplig förstudie inför rättegångarna som väntar, där samebyarna Ran i Västerbotten samt Unna Tjerusj, Baste Cearru och Sirges i Norrbotten, stämt staten.
– Vi kartlägger den forskning och källmaterial som redan finns, liksom eventuella kunskapsluckor. Det är på ett sätt ett detektivarbete, säger Judit Malmgren, projektkoordinator och framtida huvudförfattare för forskningsrapporten.
Hon poängterar att de som forskare tänker brett och inte minst objektivt.
– Vi tar fram fakta, oberoende vad vi hittar, men visst kan det historiska forskningsmaterialet behöva kompletteras, eftersom det i vissa fall finns ett ganska ensidigt fokus på samiska rättigheter. Kontexten, avsändaren, orden betydelse och orters olika namn kräver en kontextuell kunskap. Därför är vi glada över att just vi i Norrbotten fått uppdraget, säger hon.
Forskningen bakom Girjasdomen har varken Judit Malmgren eller Dag Avango tagit del av. Därför vill de inte uttala sig om vilken vetenskaplig forskning som låg till grund för beslutet.
– Vårt uppdrag är historiska fakta, inte att ta ställning vad gäller historisk markanvändning eller framtida rättigheter. Det är juristerna ansvar, menar Dag Avango och Judit Malmgren.
Samtidigt ingår Lars Elenius och Curt Persson i er forskningsgrupp – två kända förespråkare för tornedalingar, kväner och lantalaiset?
– Det finns inget tvivel angående deras objektivitet som forskare. Snarare att de höjer rösten när vissa människor förtigs i historieskrivningen. Curt Persson har både det samiska och tornedalska perspektivet. Lars Elenius en noggrann forskare som värnar sanningen, säger Dag Avango.