Paradoxal historia i samtidens ögon

Åtminstone om man ser till de yttre omständigheterna. Men i själva verket går drivkraften och lusten att skildra samhället, människorna och naturen i Sveriges nordligaste län utöver både jubileumstankar och dagspolitik. - Det är samhällsbygget Norrbotten vi är ute efter och man kan väl säga att det här är en syntes av vad vi själva reflekterat över i 40 år. Som verksam på Uppsala universitet har jag sysslat med liknande frågor i många år, frågor som vi nu applicerat på Norrbotten, säger Maurits Nyström, tidigare lektor i ekonomisk historia och en av författarna till boken Dokument Norrbotten, vars utgivning till största delen finansieras av Norrbottensakademien. Historiska essäer
Tillsammans med skribenten och kritikern Jan-Olov Nyström, som vid det här laget författat en rad böcker om både norrbottnisk och hälsingsk historia, har Maurits Nyström skrivit en bok som i en rad historiska essäer skildrar framväxten och utvecklingen i Norrbotten, från forntid till kunskapssamhälle. Och precis som när de båda gav sig i kast med att skriva om världsarvet i praktverket Kyrkstaden Luleå Gammelstad 1999 har de även denna gång samarbetat med fotografen Pär Domeij, som bidragit med grafisk form och inte mindre än 170 bilder ur sin stora bildskatt. - Boken bygger inte på några kronologiska förlopp, utan på det som brukar kal-las de långa böljeslagens historia. Vi har betonat de grundläggande brytpunkterna, de som influerat hela samhällsutvecklingen och inte bara enskilda sektorer, säger Jan-Olov Nyström som bland annat skrivit kapitlen om Norrbottens litteratur, konst och religion. En viktig byggsten
Avstampet för länsbildningen var dramatisk och en viktig del i en omgripande svensk samhällsomvandling. Finland och därmed 30 procent av befolkningen hade efter flera hundra år av gemensamt nationsbyggande erövrats av Ryssland. Plötsligt hade övre Norrland inte bara fått en ny lång riksgräns utan också en arvfiende in på knutarna. Staten måste stärkas och bildandet av Norrbotten blev en av många byggstenar i strategin. - En av Norrbottens säregenheter är statens gleshet och samhällets täthet, en paradox naturligtvis som så mycket annat här. Statens institutioner har inte riktigt räckt till för att täcka hela området och en stark sammanhållning bland befolkningen har varit en historisk nödvändighet. Ändå har vi alltid sett till att länka oss till en stark centralmakt, trots att vi varken haft adel eller tillräckligt många statliga ombud, vi har gjort det frivilligt, vilket är intressant, säger Jan-Olov Nyström. Paradoxer och motsatser
På samma sätt som fotografen Pär Domeij säger sig ha utgått från motsatser i sitt bildval präglas också länets historia och liv av paradoxer och motsatser. Samtidigt som nationalromantiken blommar i landet inleds den nationellt betydelsefulla exploateringen av Lapplands orörda vildmark, i religionen härskar extatiska uttryck och tröghetens kontinuitet parallellt och i litteraturen ser Jan-Olov Nyström emellanåt en väldig kraft förlösas i blandningen mellan ett analytiskt ljus och dess raka motsats. - Om man kan tala om en litterär provins i Norrbotten så är det i så fall i Tornedalen. Där har författare utvecklat ett dubbelseende i spänningsfältet mellan språk och historia som varit gynnsamt för litteraturen. Historia en färskvara
I bokens prolog förs ett resonemang om huruvida kunskap om historien gör oss klokare eller inte, något som många stora tänkare funderat över genom årtusenden. För trion kring Dokument Norrbotten handlar arbetet med boken bland annat om att tillfredsställa den egna nyfikenheten genom att hitta svar på en rad frågor om utveckling och skeenden. - Historien är ofta en färskvara eftersom man använder sin tids föreställningar för att kunna förstå och tolka. Därför skulle den här boken aldrig ha kunnat skrivas för 15 år sedan. Materiellt har inte mycket hänt under de här åren, men däremot tankemässigt. För 15 år sedan härskade fortfarande bilden av ett mäktigt Norrbotten med en stark socialdemokrati och en välvillig stat som lägger allt tillrätta. Dessutom fanns det då fortfarande minnen från tankar om ett Norrland som förtryckt och utsuget men samtidigt väldigt rikt, tankar som nu nästan helt fallit i glömska, säger Maurits Nyström. - Vi har inte skrivit om förtrycket av Norrbotten. Däremot har vi skrivit om Norrbotten som en del i världen och en produkt av politiska och geopolitiska händelser, säger Jan-Olov Nyström.

Paradoxal historia i samtidens ögon

Tillfället är visserligen väl valt. Norrbotten firar jubileum som län och samtidigt pågår diskussionen om en förändring av den regionala indelningen av Sverige. Med andra ord en alldeles utmärkt anledning för en bok.