Bosse från Sarvisvaara har lyssnat på Lasse Stefanz hela sitt liv och den här kvällen på Western farm är en 50-årspresent från frun.
– När man hållit på i skogen en hel dag, kommer hem och sätter på En runda i baren, då lever man, säger han lyriskt.
Samma genuina kärlek glimmar i ögonen på samtliga i lokalen när sångaren Olle Jönsson kommer på tal. Inte som inför en ouppnåelig idol, utan för att han berör i vardagen. Gammal som ung tycker det. Robin Selberg är 22 år och har lyssnat på Lasse Stefanz sedan han var liten. Pappas favoritlåt var Jag ska vänta och själv väljer han Emelie.
– När jag lyssnar på Lasse Stefanz blir jag alltid glad, för han sjunger om sig själv och är på riktigt liksom.
Olle Jönsson ÄR Lasse Stefanz för publiken och i en loge bakom scenen ger han samma känsla av äkthet. Men han ser inte ut som den dansbandskung man förväntar sig. Med en tung döskalle om halsen, flames på tröjan och en kropp täckt av tatueringar, ger han mer sken av hårdrock. I turnébussen till Boden kollade han på en dokumentär om The Eagels, gruppen som kastade ut en tv genom hotellfönstret och fick böta 28 000 dollar.
– De är rock ´n´ roll, säger Olle Jönsson och sneglar ner på sin Loka.
Lasse Stefanz har inga divalater. Det blir mycket kaffe och ”ormamackor” (sillsmörgås) på turnérna.
– Vi är rätt så enkla. Vanlig husmans, typ potatis och bacon. Det är för jävla gott.
Familjelivet är också oväntat husmans med tanke på det livslånga livet på turné. Han har varit gift med samma fru i 30 år och familjen var med på Birka cruises-spelningen nyligen. En skugga far över Olle Jönssons ansikte. Ett fan med kärlekstrubbel valde att kasta sig över relingen den kvällen.
– Jag kunde inte somna. Tanken på vad som for genom hans huvud i fallet... Jag snackade med killen bara två timmar innan.
Hans ögon viker inte undan när han pratar om det. Den här mannen har mött sina känslor och det är nog det som speglas i Lasse Stefanz texter som uppskattas av så många. ”Det enda dansbandet som har texter som inte ger kalla kårar” sade en man innan spelningen.
Lasse Stefanz har förbättrat sina texter senaste tio åren, tycker Thomas Deutgen. Han är kvällens konferencier och dansbandsgurun som spridit musiken till en bredare publik med tv-programmet Dansbandskampen, bland annat.
– De säger själva att de ”har slutat hämta saker från vinden”, berättar Thomas Deutgen och förklarar hur texterna tidigare handlade om någon gammal Moraklocka som plockats fram.
Hela dansbandskulturen har förändrats säger Thomas Deutgen. Det räcker inte längre med en dans på basketgolv bland ribbstolar och kaffe för att locka publik.
– Den rena hardcorepubliken kommer oavsett, men för att få ut resten måste det vara något extraordinärt. Som här.
Han medger att det i viss mån handlar mer om bra marknadsföring för att lyckas locka busslaster från fem kommuner.
Leif och Rita Larsen är från Norge och har följt Lasse Stefanz spelningar upp genom Sverige, för att efter kvällens spelning ta Hurtigrutten hem.
– Han är väldigt stor i Norge, kanske större än i Sverige, säger Leif hänfört när han leder sin fru ut på dansgolvet för en sista dans.
Och jag erkänner. Jag kände inte ens till Lasse Stefanz. Men ikväll slocknar just mina guldbruna ögon med ett leende.