Det är ledningen för ljudteknikerutbildningens egen institution som har föreslagit nedläggningen. Under torsdagen ska filosofiska fakultetsnämnden titta på förslaget innan rektorn för LTU tar det slutgiltiga beslutet.
Går det igenom kan det bli ett nollintag redan till hösten, därefter avvecklas utbildningen successivt, samtidigt som personalstyrkan efter hand anpassas till det minskade antalet studenter.
Sture Kuusisalo är chef för avdelningen som ansvarar för ljudteknikerutbildningen inom institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle.
– Programmet och ämnet har gått med ett underskott på nästan nio miljoner kronor de senaste fyra åren, berättar han.
Universitetsutbildningarna bekostas av statliga medel och orsaken till att det inte har gått runt, menar han, är för få studenter.
– Vi har ökat från 16 till 28 platser för att få mer intäkter, men i höstas var det bara 27 som började och sex har hoppat av. För att alla de statliga medlen ska betalas ut måste studenterna klara sina kurser.
Utbildningen är dessutom dyr med tanke på all teknik som behövs – inspelningsutrustning, mixerbord, PA-anläggningar, mikrofoner och specialanpassade studios.
Protesterna mot nedläggningen är kraftiga och har väckt genklang nationellt. En av de som har engagerat sig är Zakarias "Zacke" Lekberg, artist och producent från Luleå.
Pandemin slog hårt mot ljudteknikerskrået och många tvingades byta karriär berättar han. Sedan dess har det varit svårt att få tag i kompetenta ljudtekniker till spelningarna och ibland sker rena nödlösningar.
– Om inte kompetensen finns känner man sig väldigt osäker på scenen och det är svårt att slappna av, säger han.
Han tycker att pratet om att man ska satsa på kulturen känns ihåligt när institutioner som LTU samtidigt kan lägga ner en utbildning som är så viktig för att kulturen ska fungera.
– Jag har själv deltagit i flera konferenser och panelsamtal om kulturens roll i den gröna omställningen och det finns ju en konsensus runt att den är viktig för att få människor att flytta hit och bo kvar. Men ord och handling stämmer inte alltid överens, säger han dystert.
En annan som har reagerat är Per Ödberg, kulturskollärare, musiker, låtskrivare och arrangör från Luleå.
– Jag känner en hopplöshet i att vara en del av kultur- och musiklivet, säger han.
Det har hänt att han måste sköta ljudet själv när han är ute på spelningar eftersom ingen ljudtekniker funnits att tillgå.
De som har gått i Piteå är välrenommerade i branschen berättar han.
– Ljudteknikerutbildningen förser hela nöjesindustrin i landet med kvalificerade tekniker. Många som jobbar på Sveriges radio, Berwaldhallen eller inom filmindustrin har sin examen därifrån.
Förutom att det råder brist på ljudtekniker så ser han en annan fara i nedläggningen. Han har själv gått delar av sin utbildning i Piteå och vet hur viktigt det är att blivande musiker och ljudtekniker kan samverka under studietiden.
– Ljudteknikerstudenterna är med i alla musikföreställningar och inspelningar som musikstudenterna gör. Det är en av styrkorna med skolan som gör att folk väljer Piteå. Lägger ljudteknikerutbildningen ner riskerar man att musikerutbildningarna tappar attraktionskraft.
Håkan Landström, ljudtekniker med firma i Luleå, är orolig för framtiden.
– Är det någonting man saknar idag så är det kompetent personal. Om utbildningen försvinner vet jag inte hur vi ska föda branschen, säger han.
Även Filmpool Nord har ställt sig bakom protesterna.