Med en palett fylld av intuition

Erling Johansson ställer ut på Norrbottens Museum. Det är över 30 år sedan sist.

LULEÅ2006-06-17 06:00
Det var över 30 år sedan som konstnären Erling Johansson ställde ut på Norrbottens museum. Undra på att konstintendent Börje Ekström är glad när han idag får öppna en stor utställning av Norrbottens internationellt mest kände konstnär i museets vackra takvåning. - Erling Johansson blir kronan på verket i våra mångkulturella sommarutställningar som går i ett spann från Tora Regine Rensgaards naivism via hip-hop- och musikutställningar till samiskt hantverk, säger Börje Ekström. Erling Johanssons bilder är spridda över Norrbotten. För några dagar sedan upptäckte jag två tidiga teckningar av honom i ett hem i Överkalix. Båda var gjorda i mitten av 1950-talet, men redan där känns hans speciella uttryck igen. På en av bilderna ser man honom själv blickandes ut över Stockholm. Han hade kommit in på konstakademien, men av kroppshållningen att döma längtar han hem till Sarvisvaara. Dit återvänder han varje sommar, resten av året tillbringar han i sin kombinerade ateljé och lägenhet strax utanför Paris och i hemmet i Stockholm. <BR><BR><SPAN class=mr><STRONG>Nytt och äldre</STRONG> <BR><BR></SPAN>På Norrbottens museum ställer Erling Johansson ut stora akrylmålningar. Flera har han bearbetat under många år. På några har färgen just torkat. - Man kan säga att jag arbetar med två olika fält. Dels målar jag analytiska porträtt av människor och dels låter jag mina bilder ta form genom olika händelser, ett slags idémåleri, säger Erling Johansson. Under en utställning i Paris för några år sedan blev han kontaktad av några professorer från universitetet. De hade sett hans porträtt och ville se hur han arbetade. - En av besökarna skulle sitta modell. Jag uppfattade att min modell nästan var apatisk och fick efteråt veta att hon var "utbränd", ett uttryck jag då aldrig hade hört. Senare i Sverige hörde han talas om fenomenet igen och dessutom om uttrycket "att gå i väggen". <BR><BR><SPAN class=mr><STRONG>Inte nöjd</STRONG><BR><BR> </SPAN>- Jag var inte alls nöjd med porträttet från Paris så jag började bearbeta det på olika sätt, berättar Erling Johansson, och visar tre stora bilder med titeln Den utbrände. Modellen från Paris i bearbetad form står i centrum av bilderna. Befinner sig i en slags eldstad i olika grad av förbränning. Erling Johansson tillhör en generation svenska konstnärer där många låtit höra talas om sig. Samtidigt på Konstakademin gick målare som Lena Cronqvist och Peter Dahl. - Jag utmärkte mig där och fick tidigt stora stipendier. De andra kom från städer och hade vuxit upp i kulturella hem där de tidigt hade fått idoler, som de blev ängsliga dyrkare av. För dem tog det tid att hitta sin egen stil. Själv kom han från Sarvisvaara, en by som han beskriver som helt isolerad. Där fick han gott om tid att göra sina egna studier av natur och människor och ofta satt han på golvet i köket om kvällarna och tecknade av människor som satt där och berättade. - Jag fick en tidig skolning och hittade en egen väg, fri från de gamla mästarnas, vilket gav mig fördelar från början. <BR><BR><SPAN class=mr><STRONG>Hyllad<BR></STRONG><BR> </SPAN>Erling Johansson blev en hyllad expressionist och fick bland annat nöjet att träffa Alvar Aalto, finländsk arkitekt och formgivare med bibehållet världsrykte. Mötet gjorde att han sökte sig till konstakademin i Helsingfors där han mötte "en extrem konstruktivist" i sin professor. - Han ansåg att expressionister var allmänt hysteriska, liksom deras måleri, ville aldrig att bilderna skulle föreställa något utan bara bestå av element och former. Det har gjort att jag sedan dess sitter på två stolar, både den expressionistiska och den konstruktivistiska och jag är väldigt medveten om skillnaden. <BR><BR><SPAN class=mr><STRONG>Analytiska bilder<BR></STRONG><BR> </SPAN>Mest känd är Erling Johansson för sina porträtt, som han själv beskriver som analytiska bilder. - De är naturligtvis porträtt, men de är också en bild av ett öde - både det som har varit och det som ska komma. En slags dokumentär över människans okända värld, dit man bara når med intuitionen. Intuitionen måste återtas i konsten. Som konstnär vill jag inte måla det jag vet, utan det jag inte vet - det som finns förborgat i ett slags tomrum som vi ännu inte vet så mycket om.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!