Det är Roine Viklund och Curt Persson, båda historiker vid Luleå tekniska universitet, som tillsammans med några gästskribenter har gjort det digra arbetet att sammanställa Luleås historia. Det har resulterat i två volymer på 400 sidor vardera med mängder av bilder och med omslag och layout av Peter Sundström.
I 1,5 år har de arbetat halvtid med 400-årsprojektet, vilket egentligen var alldeles för kort tid kan de konstatera i efterhand.
– Det har varit många helger och sena kvällar men nu är de färdiga, två tegelstenar. Det känns jätteskönt, säger Roine Viklund.
Del 1 handlar om tillblivelsen av staden fram till 1800-talets början och den har Roine Viklund har skrivit. Del 2, som Curt Persson har ansvarat för, startar i början av 1800-talet då länet bildades och Luleå blev residensstad och skildrar stadens utveckling fram idag.
Karin Tjernström skriver om kvinnorörelsen, Ola Gustafsson om sport och Hans Olov Ohlson om bland annat folkfester. Lars Hedström har skrivit Örnäsets historia och om NJA.
– Vi har velat ta in dem för att få med lite andra röster och karaktärer så att man inte drunknar i våra halvakademiska formuleringar hela tiden, säger Curt Persson.
– Svårigheten med att skriva populärvetenskapligt är att få det läsbart utan att ge avkall på riktighet och fakta, tillägger han.
Inom ramen för projektet har de även gjort en föreläsningsserie som finns inspelad. De har samverkat med Friluftsfrämjandet om guidade turer på historiska mark. De har medverkat i en utställning på museet och bidragit med historiska kartor till kommunens hemsida. Sidan är öppen för alla som vill gå in och kika, berättar de. I olika lager finns dagens kartor och under dem kan man se kartor på hur det såg ut förr och jämföra.
Pandemin har medfört en del begränsningar, men i höst hoppas de kunna komma ut i skolorna och berätta.
Det finns sedan tidigare två böcker om Luleås historia, varav den ena gjordes till 300-årsjubileet. Ändå har de lyckats få fram material som tidigare inte är omskrivet.
– Det har varit enormt mycket grundforskning, säger Roine Viklund.
De har haft en person anställd, Sture Torikka, som har transkriberat protokoll från 1600- och 1700-talen.
– Utan hans hjälp hade det inte gått, för det är väldigt tidskrävande att läsa dokument från 1600-talet. Nu har vi kunnat koncentrera oss på analysen istället, säger Roine Viklund.
Utifrån fakta har de resonerat om hur saker och ting har gått till under stadens framväxt. Ett exempel på vad de tar upp är varför Gäddviksbron byggdes före Bergnäsbron, trots att det för eftervärlden kanske hade verkat naturligast att göra tvärtom. Gäddviksbron blev klar 1941, medan det dröjde till 1954 innan Bergnäsbron var byggd. Det är något som inte tidigare har diskuterats, men som har haft betydelse för staden, menar Curt Persson.
– Det var mitt under brinnande krig och då låg Gäddvik mer skyddat, medan Bergnäset var lätt att komma ut. Dessutom var det materialbrist, så det var en kostnadsfråga. Sedan är Luleåfjärden ganska labil med många lager sediment, så det var inte så lätt att räkna ut hur fundamenten skulle se ut och förankras, berättar Curt Persson.
De har velat skapa en berättelse där de även har tagit in aspekter på vad utvecklingen har haft för konsekvenser för människorna i staden.
Boksläppet äger rum på onsdagen på Norrbottens museum, därefter finns den till försäljning.
– En bok är ungefär som ett barn som föds. Det är nu den startar sitt liv och ska börja leva, kommuniceras, användas i undervisning och samtalen kommer att börja, säger Curt Persson.
Men redan i den här intervjun vill de för Kurirens läsare berätta något om stadsbildningen och stadens första tid.
– Det är egentligen mot alla odds som Luleå stad finns, och ändå fick den en så bra utveckling, säger Roine Viklund.
I en gästkrönika i vidstående artikel berättar han om de stora utmaningar som staden och dess invånare gick till mötes under de första 100 åren efter att Luleå fick sina stadsrättigheter.