Loney Dears kreativa idévärld

Emil Svanängens svävande och drömska popmusik i Loney Dear-kostymen har många likheter med människan bakom. Man måste bekanta sig med musiken för att den ska börja tala till en på ett djupare plan. Samma sak gäller Svanängen själv – första halvan av intervjun talade vi mest om praktiska saker, men det visar sig att han har tillgång till sin kreativa idévärld och kan beskriva den i ord.
Hemmabrända popalbum
Denna 30-åriga poppoet, som ursprungligen är från Jönköping men nuförtiden bor i Solna, fick skivbolagens uppmärksamhet efter att ha gjort ett par hemmabrända popalbum. Nu är Loney Dears diskografi uppe i fem skivor och den sista kom för precis ett år sedan.
– Därmed kan man säga att Minus 30 blir ett sladdbarn till turnén. Det är den enda spelningen vi gör med bandet i år, faktiskt, säger Emil Svanängen.
Tidigare har han turnerat intensivt i både USA och Europa. 2007 gjorde han 180 konserter och då var det, som han själv beskriver det, ”mest att bara åka med”.
– Det var mycket att tänka på både ekonomiskt och praktiskt. Men nu försöker jag ge mig själv mycket mer fria händer. Det är faktiskt just nu det ska vara roligt att spela, säger han.
Konstnärlig utveckling
Han tänker mycket på sin konstnärliga utveckling som artist. Till en början gjorde han musik på datorn i ett studentrum i Åkeshov utan att tjäna pengar på det. När musiken började uppmärksammas drog ett maskineri i gång som kan leda ner i fördärvet (rent kreativt) om man har otur. Men Svanängens kreativitet flödar ännu och han ”kokar av idéer”. Dessutom har han upplevt ett skifte i vad som är viktigt för honom och hans låtar. Till en början var textförfattandet mest ett nödvändigt ont, men det där har förändrats.
– Nuförtiden tycker jag att skrivandet av texterna är det riktigt roliga. Jag är fascinerad av att skildra ett drömskt tillstånd, men jag försöker gå från det drömskt lättsamma till ett allvarligare uttryck, säger han.
Mer storskaligt
Rent ekonomiskt säger han sig vara jättenöjd med sin position och situation som artist. Emil reflekterar över sina tillkortakommanden som han menar finns på det kreativa planet.
– Jag har hela tiden krav på mig själv att jobba bättre och hårdare. Jag var säker på mig själv förut men nu är jag inte det längre. Man vill hela tiden komma längre och växa både inför sig själv och inför omvärlden. Jag vill att allt ska bli mer storskaligt, säger han.
Vad skulle du helst av allt göra om du hade mer resurser?
– Större crew, kunna åka buss (och inte van) i USA, vara så många man behöver vara på scen. Musiken ska få välja vad som behövs i stället för att man ska behöva räkna på det, säger han.

Loney Dears kreativa idévärld

Indiefolk-och-pop-konstnären Emil Svanängen (och en miniorkester) döljer sig bakom namnet Loney Dear. På lördag kommer gänget att uppträda på Minus 30-festivalen i Luleå. Kuriren har pratat med frontfiguren.